Bildkälla: Christer Tallbom, Chefekonom hos Garantum samt prognosmakare och omvärldsanalytiker sedan 25 år

Svallvågor efter krisen skymmer sikten

Gästkrönika Den ekonomiska utvecklingen i samband med pandemin har varit minst sagt spektakulär. En brutal och plötslig inbromsning har följts av en nästan lika dramatisk återhämtning. En utveckling som nu skapar svallvågor på olika sätt i världsekonomin och i och med det en hel del utmaningar. En efterfrågan som överstiger en reducerad produktionskapacitet har bland annat lett till signifikanta prisökningar på råvaror, insatsvaror och i en allt större omfattning även färdiga varor.

Den här inflationsbrasan anser vi dock är övergående. I takt med att produktionskapaciteten återställs och dessutom byggs ut kommer den här obalansen mellan utbud och efterfrågan att korrigeras. Men, inflationen kommer sannolikt att ligga på höga nivåer en bit in på nästa år innan den börjar rekylera. Vår bedömning är att inflationen då planar ut på en högre nivå än den vi har vant oss vid sedan finanskrisen. Räntemarknaden har hittills också tagit inflationsuppgången med relativ ro. Penningpolitiken bedömer vi emellertid nu gradvis blir mindre expansiv. USA:s centralbank väntas börja minska sina obligationsköp i november, men sannolikt vänta med en första räntehöjning till andra halvan av 2022.

Räntehöjningar i euroregionen och Sverige ligger däremot lite längre bort, men betydligt tidigare än i ECB:s och Riksbankens nuvarande ränteprognoser. Centralbankerna kommer emellertid att vara tydliga i sin kommunikation – räntehöjningar kommer först när den ekonomiska tillväxten står på fast mark. En tillväxt som i USA har passerat sin tillväxttopp i återhämtningen och som vi anser nu dämpas till en mer uthållig nivå. En bättre matchning på arbetsmarknaden kommer under hösten att lyfta sysselsättningen, vilket betyder en fortsatt bra amerikansk tillväxt även utan stimulanser. I takt med att restriktioner fortsatt att lättas så är en signifikant tillfriskning på gång även i Europa.

Regionens ekonomi bedömer vi är på väg in i samma kraftfulla återhämtningsfas som den amerikanska nu lämnar. Den snabba konjunkturuppgången har också medfört en stark utveckling för bolagen, där inte Svallvågor efter krisen skymmer sikten minst höga vinstmarginaler har stuckit ut. Börsbolagens resultatöverraskningar har nu sannolikt toppat. Kortsiktigt riskerar bristen på insatsvaror att hämma produktionsvolymerna. En stark efterfrågan innebär dock att företagens underliggande vinstutveckling inte blir dålig men normaliseras. Bland annat till följd av minskade marginaler när inte bara omsättningen utan även kostnaderna stiger.

Covid-krisen kan vi nu alltmer lägga bakom oss, men inte dess påverkan på den ekonomiska utvecklingen. Det exceptionellt snabba och plötsliga förloppet i krisen, i kombination med alla extraordinära åtgärder för att hantera den, skapar just nu stora svallvågor i den globala ekonomin. Obalanser mellan efterfrågan och utbud på snart alla tänkbara marknader har bland annat lett till en bred inflationsvåg som nu sveper över världen. En oro att inflationen inte ska bli lika övergående som centralbankerna förväntar sig har i sin tur ökat oron för att en extremt lätt penningpolitik ska stramas åt alltför snabbt. Samtidigt som bristen på insatsvaror också skapar ovisshet kring den globala tillväxten.

Sammantaget är vår bedömning att det är just svallvågor i kölvattnet av krisen som skapar den här lite unika situationen. Och att de problem som marknaden i detta nu brottas med är övergående. Problem som nästan uteslutande beror på att efterfrågan tillfälligt överstiger utbudet. Det gäller inte bara det som produceras utan även på arbetsmarknaden. Det är en emellertid stor skillnad ifall obalanser i en ekonomi beror en brist på efterfrågan eller tillfälliga flaskhalsar som hämmar utbudet. Efter dramatiska nedstängningar och produktionsneddragningar har den nästan lika tvära och kraftiga återhämtningen medfört att efterfrågan på de flesta varor har vuxit snabbare än vad utbudssidan har mäktat med. Det här är ett övergående tillstånd, men sannolikt en situation som världsekonomin kommer att få leva med en bra bit in på nästa år. Men, en hög efterfrågan kommer att leda till att produktionskapaciteten inte bara återställs i nivå med vad den var innan de drakoniska nedstängningarna, utan därutöver byggs ut ytterligare jämfört med innan krisen. Även de globala transportproblemen kommer vara övergående. Det är till exempel ingen brist på fraktfartyg, något som skulle innebära långa ledtider för att bygga nya. Istället är det brist på containrar och att hamnar och lastplatser på flera håll är överhopade med tomma sådana – det är en betydligt mer övergående flaskhals.

En annan bidragande orsak till inflationsbrasan framför allt i USA är obalansen på arbetsmarknaden. Samma stimulanser som starkt bidragit till återhämtningen i den amerikanska ekonomin har samtidigt hämmat återhämningen på jobbmarknaden. Generösa bidrag till hushållen i form av en extra a-kassa utöver de vanliga och statliga checkar har haft som effekt att utbudet av arbetskraft varit lågt. Den här bristen på jämvikt kommer inom kort att korrigeras i och med att bidragen nu helt har avslutats, vilket kommer att leda till ett ökat utbud av arbetssökande. En hög aktivitet i den amerikanska företagssektorn borgar i sin tur för en stor efterfrågan på arbetskraft. Antalet lediga platser uppgick i den senaste mätningen till cirka 11 miljoner.

Ytterligare en orsak till den aktuella spiken i inflationen kommer att också vara mer flyktig. Inflation är en prisförändring av en korg av varor och tjänster jämfört med motsvarande månad året innan. Priserna under våren och sommaren då inflationen skjutit upp har jämförts med motsvarande period i fjol – den kanske svagaste period som världsekonomin upplevt.

De bakomliggande orsakerna till inflationsbrasan bedömer vi således vara övergående och att prisökningstakten ska ha sjunkit under första halvan av nästa år. Vår uppfattning att inflationen generellt kommer plana ut på en högre nivå jämfört med de nivåer vi hade vant oss vid allt sedan finanskrisen. En mindre expansiv penningpolitik rycker också närmare och kommer först att manifestera sig i form av att USA:s centralbank innan årets slut börjar minska sina obligationsköp. En första räntehöjning i USA dröjer däremot. Vår bedömning är att Federal Reserve börjar sin räntehöjningscykel under andra halvan av 2022. De första höjningarna i Europa och Sverige dröjer lite längre, men att de kommer betydligt tidigare än vad nuvarande ränteprognoser från såväl ECB som Riksbanken indikerar.

Mot bakgrund av ovanstående är en hög osäkerhet på marknaden och därmed även en period med större fluktuationer i börskurser sannolik i ett kortare perspektiv. En större börskorrigering bedömer vi däremot, mot bakgrund av en fortsatt bra konjunktur, som osannolik.

Det är till syvende och sist en stark efterfrågan som skapar svallvågorna som nu skapar huvudbry för marknaden. USA ligger först av de utvecklade länderna i tillväxtcykeln. Här kan vi konstatera att konsumtionen, som utgör cirka två tredjedelar av landets ekonomi, redan i våras var tillbaka på tillväxtbanan före pandemin. En korrigering av obalansen på arbetsmarknaden betyder att förutsättningarna är goda för en fortsatt stark konsumtion även utan stimulanser. Däremot kommer tillväxttakten i USA nu att dämpas när man lämnar den mest dramatiska fasen i återhämtningen och istället går in i en mer uthållig fas med lägre, men bra tillväxt. Där tillväxten inte bara drivs av konsumtion utan även en starkare investeringskonjunktur, bland annat till följd av ökade satsningar på infrastruktur och en grön omställning av ekonomin.

Vår uppfattning är att Europa nu är på väg in i motsvarande mer häftiga tillväxtfas som USA lämnar. Utvecklingen i euroregionen har släpat efter den i USA. Detta till följd av att restriktioner blivit mer långvariga och stödåtgärderna varit mindre omfattande. Men, i takt med att restriktioner har lättats, så har förutsättningar för en signifikant återhämtning i det korta perspektivet byggts upp på den gamla kontinenten. Men, Europa har inte bara släpat efter USA i den här återhämtningen utan allt sedan finanskrisen. En betydligt svagare utveckling kan förklaras med avsaknaden av samordnade europeiska finanspolitiska initiativ. Betydande satsningar på infrastruktur och omställningen till en grönare ekonomi planeras nu på paneuropeisk nivå, vilket vi bedömer kommer att betyda en betydligt bättre europeisk ekonomisk utveckling även i ett längre perspektiv.

Lyfter vi på blicken ytterligare så är det kanske så att förutsättningarna nu finns för att världsekonomin äntligen fullt ut ska kunna repa sig från den föregående stora ekonomiska krisen – finanskrisen. Kanske kan den här covid-krisen bli som en återställningsknapp för världsekonomin, som får såväl tillväxt som inflation och räntor att återigen utvecklas mer i linje med vad de gjorde innan finanskrisen.

Gästkrönikör: Christer Tallbom, Chefekonom hos Garantum samt prognosmakare och omvärldsanalytiker sedan 25 år.

Börsvärldens nyhetsbrev
ANNONSER