Konsten att investera kostnadseffektivt i grön omställning

Energikrisen är här. Dagligen läser jag om stigande elpriser och oron för vad en eventuell vargavinter kan föra med sig i ökade kostnader. Det är bl a den bistra effekten av Rysslands invasion av Ukraina och den numer kritiska bristen på naturgas som är bidragande orsaker till detta. Europas beroende av Ryssland för leverans av fossila bränslen har ställts på sin spets. Och politiska initiativ för att bygga bort detta beroende har skyndsamt initierats.

I Europa har EU kommissionen lagt fram den så kallade RepowerEU-planen som syftar till att spara energi, producera renare energi och diversifiera energiberoendet. I USA har “The Inflation Reduction Act of 2022” klubbats igenom, vilken bland annat syftar till att investera mer i inhemsk energiproduktion och reducera utsläpp av koldioxid. Båda dessa initiativ kommer, bland annat genom skattelättnader, styra kapitalflöden mot hållbar energi och teknologiska lösningar som bidrar till denna omställning.

Var ska man då som investerare leta för att få exponering mot bolag som gynnas av denna utveckling? Alternativa energikällor och lösningar för en transportsektor som kan drivas av dessa är tydliga exempel.

Vind- och solenergi är framtidens stora gröna energikällor och installationer av såväl vindkraftverk som solcellspaneler spås mångfaldigas under kommande år, bland annat drivet av att stater subventionerar grön energi. Enligt respekterade källor* uppskattas att vindkraften behöver tiofaldigas från nuvarande nivåer för att möta Parisavtalets mål om fossilfrihet och netto-noll-utsläpp senast 2050. Detta gynnar alltifrån vindfarmar och solparker till producenter av vindturbiner och solceller.

Grön vätgas har utpekats som ett viktigt komplement till elbatterier i omställningen av fordonsindustrin. Den gröna vätgasen tas fram från förnybara källor som vind och solkraft och anses därför vara bäst ur miljösynpunkt. Likt vind och sol förväntas utbudet av miljövänlig vätgas mångfaldigas fram till 2050. Utvecklingen sätter bolag inom framställande och förvaring av vätgas i rampljuset.

Bränsleceller är ett sätt att överföra vätgas till energi i exempelvis bilar. Den globala marknaden för bränsleceller förväntas växa från 2,9 miljarder dollar 2022 till 9,1 miljarder dollar 2027. Producenter av bränsleceller samt bolag som utvecklar tekniker för att öka effektiviteten av dessa är sannolika långsiktiga vinnare på trenden. 

Nästa fråga är hur man enklast och mest kostnadseffektivt får tillgång till en exponering mot dessa snabbväxande områden. 

För den initierade investeraren går det naturligtvis att köpa aktier i individuella bolag som på olika sätt exponeras mot de gröna trenderna. Men om man vill komma åt en bred portfölj av dessa bolag är en fond eller ännu hellre en börshandlad fond (ETF) att föredra. 

"Den gröna omställningen tror vi kommer vara en viktig exponering för den som sparar långsiktigt. Därför har vi skapat börshandlade fonder för den som vill investera i hela eller delar av sektorn. De teman som vi ser som särskilt intressanta är vindkraft, solkraft samt grön vätgas och bränsleceller "

Genom att passivt följa olika index erbjuder börshandlade fonder ett kostnadseffektivt sparande, ofta med lägre avgifter än aktivt förvaltade fonder. Dessutom kan dessa fonder köpas och säljas över börsen under dagen, precis som en aktie, vilket gör dem mer flexibla jämfört med till exempel en indexfond.

En svag börs till trots, har många bolag inom förnybar energi rusat i år. Och det finns skäl att tro att sektorn kommer prestera bättre än breda aktieindex även framöver. 

Genom en investering i tematiska börshandlade fonder med fokus på grön energi får man exponering mot bolag i hela den förnybara värdekedjan. Det handlar om alltifrån direkta producenter av exempelvis solceller och vindturbiner, till underleverantörer samt bolag som säkerställer att infrastrukturen kring de nya energikällorna fungerar. Det är verkligen en smart investering i framtiden!

Fredrik Nilsson CFA, Head of ETFs Nordics, Invesco

*International Renewable Energy Agency (IRENA) och International Energy Agency (IEA)