Investeringar Traditionella riskkapitalfonder möter familjekontor och mångfaldsfokuserade investerare i kampen om edtech-bolagen. Under en paneldiskussion mellan investerare som ägde rum under Edtech Summit i Malmö framkom tydliga skillnader i hur olika kapitalgivare utvärderar företag inom utbildningsteknologi.
Malmö, 10 september 2025 - Det nordiska investeringslandskapet för edtech genomgår en förändring där nya typer av kapitalgivare utmanar traditionella riskkapitalfonder. Samtidigt som etablerade aktörer kräver allt starkare bevis för sina investeringar, öppnar familjekontor och mångfaldsfokuserade fonder för andra typer av affärsmodeller och grundarteam. Under en paneldiskussion med nordiska investerare blev skillnaderna tydliga mellan hur olika kapitalgivare närmar sig edtech-sektorn, där långa försäljningscykler och komplexa kundrelationer ställer särskilda krav på investeringsstrategier.
Laura Koponen från finska Infinit Capital representerar en växande trend där framgångsrika entreprenörer etablerar familjekontor för direktinvesteringar. Efter att ha sålt sitt konsultbolag Spinverse till private equity för två och ett halvt år sedan har familjen investerat närmare 3 miljoner euro i edtech-företag.
– I de flesta familjekontor investerar jag mina egna pengar. Jag kunde bestämma mig för att sätta 500 000 euro på en investering hos er, eller så kunde man gå och köpa en Porsche, förklarade Koponen.
Skillnaden mot traditionella riskkapitalfonder ligger i flexibiliteten och det långsiktiga perspektivet. Familjekontor har oftast inte samma tidspress som institutionella fonder med begränsade löptider.
– När det kommer till direktinvesteringar handlar det alltid om något som ligger nära hjärtat på den person som ska fatta investeringsbeslutet, sa Koponen.
Hon betonar att familjekontor skiljer sig från traditionella riskkapitalfonder genom att kunna fokusera på impact och berättelser snarare än enbart finansiell avkastning.
– Vi gillar berättelser, vi älskar att tala om hur vi t.ex.har hjälpt 10 miljoner barn att lära sig läsa, sa Koponen.
Nora Bavey från Unconventional Ventures, som fokuserar på underrepresenterade grundare, beskrev de strukturella hinder som fortfarande existerar i den nordiska investeringsvärlden. Efter att ha fått nej från 100 investeringsmöten i Norden för sitt eget edtech-bolag, fick hon ja från sex av sex amerikanska investerare.
– Vi övermentorerar och underinvesterar i dessa grundare just nu. Och om vi tittar på dessa kategorier, så är vi impact-investerare, och för oss handlar det verkligen om att förstå problem på djupet och få den lösningen att bli så stor som möjligt, förklarade Bavey.
Enligt Bavey har underrepresenterade grundare ofta en djupare förståelse för de problem de löser eftersom de själva har upplevt dem, vilket leder till snabbare produktmarknadsanpassning.
– Eftersom de vet att de har färre resurser när det gäller tillgång till kapital, ser vi att de hittar kunder mycket snabbare, mycket tidigare än andra, sa hon.
Hon kritiserade det nordiska investeringsklimatet för att vara alltför riskaverta trots regionens starka säkerhetsnät.
– Vi som ett nordiskt ekosystem vet inte hur vi ska utvärdera risk. Och vi är så konservativa utan att förstå att detta är ekosystemet för att ta stora risker eftersom vi har så många sociala system på plats att vi faktiskt är mer lämpade att ta stora satsningar än någon annanstans i världen, sa Bavey.
Helen Agering från Spintop Ventures betonade vikten av att förstå investerarens incitament och vara transparent i fundraising-processen. Som tidigare operatör på Kognity, där hon hjälpte till att samla in 20 miljoner amerikanska dollar, delade hon sina lärdomar. På frågan Vilka är de grundläggande principerna om du skulle resa kapital från en venture-investerare, svarade hon såhär:
– Jag skulle ägna tid åt att förstå investerarnas incitament bättre. Jag skulle vara radikalt transparent i både styrkor och svagheter från start, för att bygga förtroende, säger Agering.
– Det handlar inte om att vinna kapitalet, utan om att hitta den bästa matchen under många år framöver.
Hon varnade för att försöka anpassa sig för mycket till vad investerare letar efter, eftersom det kan leda till problem längre fram.
– Försök inte att överdriva försöken att passa in, för om du försöker anpassa dig till vad de letar efter glömmer du att du sedan måste tillbringa de kommande 10 till 15 åren med att leverera på den planen och arbeta med det investerarteamet, förklarade Agering.
När det gäller specifikt edtech-investeringar betonade Agering vikten av att titta på kundretention snarare än bara initial försäljning.
– I edtech är min erfarenhet att de bästa företagen får tidig kommersiell dragkraft. Men det beror också på att målgruppen är mycket positiv till att prova nya saker. Det är därför retentionsdata är superviktigt – Kommer kunden att betala kontinuerligt? Kommer du som startup att behålla dem över tid? avslutade hon.
Paneldeltagarna var eniga om att kraven på evidensbaserade resultat ökar inom edtech-sektorn. Rhys Spence från Brighteye Ventures förklarade att de har tydliga förväntningar på impact-rapportering från sina portföljbolag.
– Vi förväntar oss att företag, särskilt inom grund- och högskoleutbildning, har välgrundade teorier om sin påverkan som vilar på tillgänglig forskning. Helst ska denna teori och deras viktigaste resultatmått hänga ihop med de löften de ger i sin marknadsföring. På så sätt säkerställer vi att företagets kommersiella framgång och dess faktiska resultat pekar åt samma håll, säger Spence.
Utvecklingen mot mer evidensbaserade investeringar speglar en mognad inom sektorn, där både investerare och kunder kräver mätbara resultat från edtech-lösningar.
Panelen diskuterade också när företag bör välja olika typer av investerare. För edtech-företag, som ofta har längre utvecklingscykler än andra tekniksektorer, kan valet av kapitalgivare vara avgörande för framtida tillväxtmöjligheter.
– Under kapitalresning glömmer folk ganska tidigt att tänka på nästa steg, här behövs bättre förståelse, har investerarna vi tar in nu kapacitet att följa upp? Det vill säga, kan de investera i vår nästa runda? sa Agering.
Bavey tillade att det handlar mer om ägarandel och checkstorlek än om formella stadier.
– Det handlar om checkstorleken och ägarandelen som de kräver. Det kommer att diktera värderingen. Vissa riskkapitalfonder går inte över 10 miljoner euro värdering eftersom de bara skriver checkar på en viss summa, förklarade hon.
Trots att de representerar olika typer av investerare betonade paneldeltagarna att branschen präglas mer av samarbete än konkurrens.
– Jag trodde faktiskt innan jag kom in i venture att vi var konkurrenter, men vi är mycket mer partners, skulle jag säga, eftersom vi vanligtvis gillar att syndikera med andra, att investera tillsammans, sa Agering.
Koponen bekräftade detta genom att förklara hur hon bygger nätverk med andra edtech-investerare.
– Jag har träffat många människor från Bright Eye och jag har byggt upp nätverket av vem som investerar i edtech, sa hon.
Trots utmaningarna ser paneldeltagarna ljust på framtiden för nordiska edtech-investeringar. Kombinationen av olika typer av kapitalgivare skapar en mer mångfacetterad finansieringslandskap där företag kan hitta bättre matchningar för sina specifika behov.
Den fortsatta digitaliseringen av utbildning, tillsammans med ökande krav på evidensbaserad inlärning, skapar möjligheter för företag som kan bevisa sin effekt medan de bygger hållbara affärsmodeller.
För grundare blir nyckeln att förstå de olika investerartypernas incitament och välja partners som passar både företagets utvecklingsfas och långsiktiga mål.
Text: Nicholas Christiansen
LÄS MER
