En skakig börs gör investeringar i företagsobligationer lockande. Under mer än ett par decennier har vi haft en trend av fallande räntor både i Sverige och internationellt. Över tid har det lockat mer och mer kapital till aktiemarknaden som under samma tidsperiod uppvisat en stigande trend. Enskilda år har haft negativ utveckling men som helhet har det varit positivt att ha aktieexponering under en längre tid. Samtidigt har inflationen varit på låga nivåer och ur en svensk synvinkel så har vi också fått se kronan försvagas succesivt under ett antal år.
Faktorer som på ett eller annat sätt lett till att stora kapitalströmmar gått till aktiemarknaden. Bristen på andra placeringsalternativ har gett oss uttryck som ”There is no alternativ”, förkortat TINA, som man menar bla ligger bakom förklaringen till det mycket fina börsår vi upplevde ifjol under 2019, där just bristen på alternativ drev kapital till börsen i den rekordlåga räntemiljön vi befinner oss i. Då ingen vill stå och se på utan snarare är ”rädd” att missa fortsatta uppgångar på börsen späds det på med ytterligare kapitalflöden till börsen - mer känt under förkortningen FOMO – ”fear of missing out”. Vem vill ha ränteplaceringar som knappt ger avkastning då börsen fortsätter att utvecklas väl?
Utanpå detta har coronavirusets påverkan på den globala ekonomin blivit ytterligare en faktor att väga in. På vissa håll talar man redan idag att detta kommer att leda till recession men hur långvarig den ekonomiska nedgången kommer att vara är det nog svårt att sia om idag. Ett antal bedömare ser ett möjligt scenario i formen av ett U, dvs att vi får ett antal kvartal med negativ utveckling men att vi sedan kan se en vändning i det globala ekonomin fram mot åkerskiftet eller under inledningen av nästa år. Beaktar man de olika alternativ till ekonomisk utveckling som vi idag kan se kan det vara lämpligt att i rådande markandsklimat se över vilken risk man har i sin portfölj. Att man ställer sig frågan om man efter många goda år på börsen möjligen har en för stor andel aktier i sin portfölj? Om det kan finnas skäl att allokera om, justera sin risk, i den egna portföljen med en viss minskning av aktievikten till förmån för något annat alternativ, tex en investering i företagsobligationer, ibland också kallat för ränteobligationer som i vissa fall ger en attraktiv avkastning på upp emot 10%till en mindre risk än just aktier. Värt att tänka över om man vill minska sin risk och också är osäker på hur börsen kommer att utvecklas framöver.
I kölvattnet på Finankrisen har som många av oss känner till de regulatoriska kraven ökat på flera av de aktörer som är verksamma på den internationella kapitalmarkanden. Här i Sverige har vi kanske mest läst om hur det påverkat bankernas utlåning och i detta sammanhang till företagen. Bankerna har blivit mer restriktiva och bolagen har fått det svårare att lösa sin finansiering via lån i bank. Det har lett till ett en marknad för upplåning för företag utvecklats utanför banksektorn – en marknad för företagsobligationer har succesivt utvecklas under det senaste decenniet till att idag omsätta miljardbelopp. I jämförelse med aktier ger en exponering mot obligationer en lägre risk – de tydligaste riskerna med en investering i en obligation är ränterisk och kreditrisk. Investerar man i en onoterad obligation måste man även tänka över likviditetsrisken då det kan vara svårt att omsätta obligationen under obligationens löptid. Då det gäller obligationer är det inte ovanligt att de löper med löptider till upp till 5 år och i en del fall ännu längre.
Obligationer är generellt förknippade med lägre risk än aktier, samtidigt som de kan erbjuda en bättre avkastning än traditionellt sparande på bankkonto. Till skillnad från aktier, vars värden är förknippade med hur bolagen presterar för att möta sina finansiella mål, så är obligationer exponerade mot bolagens möjlighet att möta utlovade ränteutbetalningar samt återbetalning av lånens nominella belopp vid periodens slut (kreditrisk).
Börsvärlden redaktionen
Johan Svensson
Aktuellt
SENASTE
