”Marknaden började diskontera att styrräntorna kanske inte skulle behöva höjas så mycket som man räknat med och att lågkonjunkturen skulle infinna sig snabbare och bidra till att bromsa upp inflationen”, säger fondens förvaltare Johan Moeschlin.
Det visade sig dock att inflationen var fortsatt hög och vid centralbanksmötet i Jackson Hole i augusti betonade den amerikanska centralbanken att räntan behöver höjas rejält för att få ned inflationen, även om det leder till recession. Uttalandet smittade av sig på många marknader inklusive den svenska och fick räntorna att stiga.
”Inflationstakten har varit hög under hela hösten. Det är inte längre bara utbudsfaktorer som driver upp siffrorna utan det är breda prisökningar vi ser, på alla typer av varor och framför allt tjänster”, säger Johan Moeschlin.
I september kom Riksbanken med en historiskt hög räntehöjning på 1 procentenhet – mer än vad de flesta analytiker förväntat sig.
”Svenskar har en relativt stor andel rörliga bolån vilket talar emot att en sådan kraftig höjning skulle vara nödvändig och direktionen var oenig i sitt beslut. Vi har redan sett att privatkonsumtionen börjat avta, bland annat genom vikande siffror för detaljhandeln. Men det återstår att se hur räntekänsliga vi faktiskt är, liksom i vilken utsträckning inflationen påverkar kommande avtalsförhandlingar”, menar förvaltaren.
Riksbanken meddelade också att värdepappersköpen fortsätter men att de väntas upphöra vid årsskiftet som tidigare signalerats.
Fondens avkastning var negativ till följd av att de korta marknadsräntorna steg i Sverige, framför allt under kvartalets andra hälft. Övervikten i företagsobligationer bidrog negativt till relativavkastningen och framför allt fastighetsobligationer utvecklades svagt till följd av oron för bolagens upplåningskostnader.
Förvaltaren har varit relativt försiktig till nyinvesteringar men passat på att investera i lite längre obligationer för att ta del av de högre kreditspreadarna, framför allt i banksektorn. Fonden avstod ifrån att förlänga en del förfall under kvartalet, exempelvis i Klarna. Som beredskap för utflöden ur fonden och för att kunna ta vara på möjligheten när man ser värden i nyinvesteringar håller fonden en lite större kassa.
Två investeringar i gröna obligationer gjordes också: den ena från SBAB där kapitalet används för finansiering av bostäder som uppfyller vissa energi- eller miljökriterier. Den andra obligationen emitterades av Boliden och syftar till att finansiera bolagets satsningar på att öka zinkproduktion med lågt klimatavtryck.
Vad gäller utsikterna är förvaltarens huvudsyn fortfarande att inflationen kan bli mer långvarig än Riksbanken räknar med och att styrräntan kommer att behöva höjas mer än prognosen visar. Fonden kommer att ha en duration åt det kortare hållet och mot bakgrund av det osäkra läget kommer Johan Moeschlin att vara avvaktande och selektiv i de investeringar som görs.
”Om centralbankerna fortsätter gå fram hårt med sina räntehöjningar och vi dessutom går mot en lågkonjunktur kan många företag hamna i en tuff sits. Vi kommer att rikta in oss på defensiva sektorer som är mindre räntekänsliga och fortsätta att undvika fastighetsbolagen som kan drabbas av försämrade kreditbetyg”, menar förvaltaren.
Johan Moeschlin påpekar att trots de osäkra utsikterna är läget bättre än på många år för sparare i företagsobligationsfonden.
”I dagsläget ger sparandet i fonden nästan fyra och en halv procents ränta. På ett par års sikt är det ett väldigt bra alternativ till ett banksparande och till bedömt låg risk eftersom vi uteslutande investerar i företag med hög kreditvärdighet”, avslutar Moeschlin.