"Under 2025 räknar vi med att styrräntan sänks till 2 procent i mars, vilket vi ser som en normal nivå för styrräntan", skriver Swedbank i en snabbkommentar.
Lars Kristian Feste, räntechef på Lannebo Kapitalförvaltning:
"Vi tror på ytterligare två sänkningar med 0,25 procentenheter av Riksbanken under resten av året, alltså vid de två återstående mötena och att styrräntan är 2,75 procent vid årsskiftet. Riksbanken öppnar visserligen upp för en dubbelsänkning senare i år, men om inte inflationen kollapsar fullständigt tror vi på 25 punkter vid de två återstående mötena. Riksbanken ser fortfarande ser ut att ha kontroll över inflationen och konjunkturen visar allt fler tecken på avmattning. Räntesänkningar från utländska centralbanker, inklusive dubbelsänkningen av Fed förra veckan, underlättar för Riksbanken med fortsatta sänkningar med tanke på växelkursen."
Nordea menar att dagens besked från Riksbanken var i linje med deras förväntningar. "Vi håller fast vid vår prognos att banken sänker styrräntan med 25 punkter vid de kommande tre penningpolitiska mötena och att styrräntan därmed når 2,50 procent i januari. Riskerna ligger på nedsidan och en räntesänkning med 50 punkter i november eller december är möjlig. Vi ser styrräntan på 2,00 procent nästa år, något under Riksbankens räntebana, då vi ser en lägre inflation nästa år."
SEB ger också en snabbkommentar på dagens besked.
"Sammantaget ger dagens beslut stöd för vår prognos om en sänkning med 50 punkter i november och ytterligare 25 punkter i december följt av ytterligare 2 sänkningar under Q1 2025."
Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, har också gett en kommentar.
"Riksbankens tydligaste ställningstagande hittills i frågan om vad som är normal ränta (neutrala räntan) även om slutsatsen omges som förväntat med vissa reservationer. Jag är beredd att hålla med men anser också (kolla Di:s Skuggdirektion) att räntan behöver ligga under 2.25%", skriver han på plattformen X.
Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån, kommenterar också utfallet.
"Dagens väntade besked bör inte påverka bostadsmarknaden nämnvärt på kort sikt. Under en längre tid har vi sett tendenser till ökad optimism och fler bostadskonsumenter som vågar ta steget och göra affär. Dock har vi inte fått den islossning som många förutspått och det rekordstora utbudet har inte minskat. Nu lär vi inte heller se några tydliga effekter men på längre sikt kommer vi gå mot en bättre balans mellan utbud och efterfrågan, speciellt med tanke på att man öppnar upp för en dubbelsänkning senare i år. Och under nästa år kan det sannolikt även leda till en viss prisökning."
Klockan 11.00 håller Riksbanken presskonferens.
