Kan du lita på dig själv? Om du hamnar i en svår finansiell situation, kommer du då agera som du tänkt dig? När du investerar i en aktie som tappar i värde eller när hela marknaden får hybris, vet du då hur du brukar agera eller reagera? Är du nöjd med ditt faktiska investerarbeteende?

Vissa beteenden är så djupt rotade i vårt psyke att de är svåra att förändra. Men, vi kanske kan förebygga våra vanligaste investerarmisstag om vi är beredda på dem. 

Anders Stenkrona kommer på återkommande basis beskriva vanliga tendenser och benägenheter som investerare regelbundet brottas med. Inte bara hur de kan påverka oss negativt men även hur de kan vara till vår fördel.   

Del 1

Kan jag lita på dig?

Har du någonsin sagt en sak men gjort något annat? Har du gått från en situation och undrat ”varför gjorde jag det där!?” Varför är vi inte konsekventa i vårt handlande? 

Att vara inkonsekvent kan vara problematiskt av två skäl: För det första så är vi inte så pålitliga som vi tror att vi är och för det andra så utmanar inkonsekvent beteende själva grunden till i stort sett alla klassiska ekonomiska modeller. Dessa modeller är logiska men inte alltid psykologiska. 

Det finns ett antagande i dessa modeller att människor är rationella, vilket innebär att människor agerar konsekvent. I den här och två kommande artiklar fokuserar vi på tre saker som kan få oss ur balans:

1. Hur alternativ presenteras för oss, så kallad inramning eller ”Framing”.
2. Vårt emotionella tillstånd, om vi är lugna eller upphetsade.
3. Vad andra gör eller förväntar sig att vi ska göra, dvs grupptryck.  

En rationell beslutsmaskin skulle inte bry sig om dessa tre saker men vi som människor gör det. I det här inlägget kommer vi titta närmare på Framing. Håll utkik efter kommande två inlägg inom kort. 

Framing

Vi reagerar olika på förluster och vinster. Förluster orsakar en större emotionell känsla än vinster gör. Att förlora 1000kr känns mer än att vinna 1000kr, vilket gör att vi gärna undviker risk. Det kallas risk aversion.

Risk aversion är en hörnsten i klassisk finansiell teori. Men, utifrån det vi förstår idag är det mer rättvisande att prata om förlustaversion, dvs att vi vill undvika förluster snarare än risker. 

Det finns tillfällen då vi är beredda att öka vår risk i hopp om att vända en förlust till vinst. Det innebär att vårt behov att undvika förluster är större än vårt behov att undvika risk. Vår inställning till risk kan påverkas av hur alternativ presenteras.   

I ett exempel från 1981 presenterade Amos Tversky och Daniel Kahneman ett hypotetiskt val på liv och död mellan två behandlingsformer, A eller B för 600 personer. Alternativen presenterades i positiva ordalag i ena exemplet och i negativa ordalag i det andra. 

(Positiva ordalag)

(A). Du kan välja en behandling som räddar 200 liv eller, 

(B). Du kan välja en behandling med 33% chans att rädda 600 personer och 66% sannolikhet att du inte räddar någon. 

Vilket alternativ skulle du välja? Alternativ (A) där du med säkerhet räddar 200 liv eller (B), ta en risk som kan leda till att alla 600 dör?

Jämför dessa alternativ med följande alternativ som ges i mer negativa ordalag. 

(Negativa ordalag)

(A). Du kan välja en behandling som får till följd att 400 dör eller, 

(B). Du kan välja en behandling med 33% chans att ingen dör och 66% sannolikhet att alla 600 dör.  

Hur ser det ut nu? Vilken skulle du välja? Alternativ (A) som med säkerhet tar död på 400 personer eller (B) där du har en chans att ingen dör och du räddar alla 600 personer? 

De flesta som deltog i experimentet valde alternativ (A) när alternativen beskrevs i positiva ordalag och (B) när alternativen presenterades i negativa ordalag. 

Poängen är att båda (A) alternativen är identiska. Det samma gäller för (B) alternativen. Hur kommer det sig då att alternativ (A) är mer attraktiv när den presenteras i positiva ordalag (rädda 200 pers med säkerhet) och alternativ (B) mer attraktiv när den presenteras i negativa ordalag (möjlighet att undvika säker död för 400 pers och chans att rädda alla)?

Vår förmåga att vara konsekventa försvåras av hur alternativen är inramade. Det spelar roll om alternativen presenteras i positiva eller negativa ordalag. 

Om en presentation fokuserar på hur mycket du redan har och att det vore synd om du förlorar allt. Då väljer vi det säkrare alternativet. 

Om presentationen istället fokuserar på att det är kört för dig så det är lika bra att ta en chansning. Då söker vi oss till det alternativ som kan rädda oss, även om det är ett osäkrare alternativ.   

Det här exemplet beskriver det som senare kom att kallas ”Prospekt Teorin”. Den kompletterar rådande beslutsteorier. 

Hur alternativen presenteras är bara en av flera faktorer som påverkar våra val. Nästa gång tittar vi på hur vårt emotionella tillstånd kan få oss att bli inkonsekventa.

Alla åsikter är skribentens. Detta är en gästartikel som är skriven utan ersättning. Som läsare uppmanas du av Börsvärlden att kritiskt granska innehållet. Tänk på att historisk avkastning på investeringar inte garanterar framtida avkastningar.