Coronakrisen riskerar få långvariga ekonomiska konsekvenser enligt Handelsbanken

Coronakrisen riskerar att få långvariga ekonomiska konsekvenser, i form av hög arbetslöshet och ökat utanförskap i Sverige, trots redan massiva åtgärder. Handelsbanken räknar i sin nya konjunkturrapport med att regeringen ökar kris- och stimulansåtgärderna till 4 procent av BNP, samtidigt som den offentliga skuldsättningen förblir relativt lågt i ett internationellt perspektiv.

– Både finanspolitiken och penningpolitiken bör vara maximalt expansiv, säger
bankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar.

Arbetslösheten väntas öka till över 10 procent under hösten för att därefter sakta sjunka tillbaka.

Handelsbanken ser att tillväxten tar fart i Sverige igen under tredje kvartalet.

"Givet att restriktionerna världen över lättar i början av sommaren bedömer vi att tillväxten åter tar fart i Sverige tredje kvartalet i år, men det tar ändå flera år innan vi är tillbaka på nivåer innan krisen", skriver banken.

"Det är de mest utsatta tjänstebranscherna som får en direkt skjuts i tillväxten tredje kvartalet och börjar, i takt med att hushållen återgår till mer normala konsumtionsmönster, successivt återanställa personal. Industriföretagen ser också en ljusning i tredje kvartalet när efterfrågan från omvärlden ökar, från låga nivåer. Investeringarna blir dock fortsatt dämpade. För
byggsektorn, där ledtiderna är längre och den direkta effekten av nedstängningen
liten, förväntar vi oss att produktionen hålls tillbaka under andra halvåret. Men
bostadsförsäljningarna och framtidsförväntningarna vänder upp", skriver banken.

Handelsbanken tror inte Riksbanken rör reporäntan under prognosperioden.

"Riksbanken valde att lämna räntan oförändrad på det senaste mötet. Även om en räntesänkning inte är formellt utesluten tolkar vi Riksbanken som att noll är den nya nedre gränsen för reporäntan. Vi räknar därmed att reporäntan ligger kvar på noll under hela prognosperioden."