Du är inte dig själv när du är hungrig

Artikelserie – Anders Stenkrona om börspsykologi – beteendeekonomi. Som du säkert listat ut så kan dina beslut påverkas av hur marknaden gått. Hur reagerar du när börsen rasar eller rusar? Dina beslut kanske påverkas av när du åt sist eller av hur du mår?

Annons

Ett antagande i ekonomiska modeller är att våra beslut inte påverkas av hur vi råkar må för stunden. Men det visar sig att vi inte är särskilt konsekventa. Tre orsaker till det är:

  1. Hur alternativen presenteras för oss (inramning – beskrevs i mitt tidigare inlägg)
  2. Om vi är uppjagade eller lugna (vårt känslomässiga tillstånd – avhandlas i detta inlägg)
  3. Vad andra gör eller vad de förväntar sig att vi ska göra (grupptryck – avhandlas i nästa inlägg)

En rationell maskin skulle inte bry sig om ovanstående tre fenomen men vi, som människor, gör det.

Det här inlägget handlar om hur vårt känslomässiga tillstånd påverkar våra beslut.

Känslornas roll i beslutsfattande

Våra känslor har utvecklats över tusentals år för att vara till vår hjälp. Att fatta beslut baserat på känsla är som att skjuta från höften. Det sakas precision men det är också snabbt. Ibland kan ett snabbt beslut vara viktigare än precisionen.

Till exempel, ilska genererar driv och självförtroende vilket hjälper oss att ”komma in i matchen”. Men ilska gör även att vi kan fatta förhastade beslut och gör vårt tänkande enkelspårigt. Alltså, när ilskan gjort att vi kommit med i matchen behöver vi ett sätt minska känslornas påverkan på våra beslut.

Genom åren har forskare testat olika sätt att minska känslornas påverkan på vårt beslutsfattande. Låt oss titta på tre förslag som haft varierande framgång:

1. Trycka undan känslorna.

Det är svårt att trycka undan dina känslor genom att inte tänka på dem. Det fungerar i regel inte och att hålla var i en negativ känsla visar sig vara viktigare för oss än pengar.

Att förtrycka en stark känsla kräver mycket viljekraft och kan visa sig vara kontraproduktivt eftersom det kan förstärka känslan du i försöker förtrycka.

Genom att trycka undan känslan kanske du tillfälligt kan undvika att utföra skadliga handlingar men själva känslan är ofta kvar. Du kanske kan låta bli att slå till någon men du är fortfarande arg, ledsen eller orolig.

Negativa känslor gör att vi får sämre tålamod vilket gör att framtida belöningar minskar i betydelse och därmed även i värde. Saker du äger minskar i betydelse och därmed i värde när du är ledsen.

Studier visar att människor hellre minskar värdet av ett föremål eller framtida kassaflöden än att ta sig ur ett skadligt känslomässigt tillstånd. Slutsatsen är att inte ens pengar eller löften om belöning kan få oss att förtrycka våra känslor.

(Referenser: Wenzlaff & Wegner 2000, Gross & Levenson 1993, Gross 2002, Richards & Gross 1999, Lerner et al. 2013, Lerner et al. 2004, Loewenstein et al. 2001)

2. Disciplin.

Du kan vänta några minuter eller omvärdera det som orsakat känslan innan du fattar beslut. Det fungerar men det är svårt.

Känslor kan vara intensiva men också övergående. Lite tid kan hjälpa oss komma tillbaka till ett normaltillstånd, känslomässigt.

När någonting får oss att gå upp i varv eller bli arga (hett tillstånd) kan det ha en stark effekt på våra beslut. Beslut som vi ofta ångrar. När vi sen är känslomässigt frikopplade från situationen (kallt tillstånd) kan det vara svårt att förstå eller minnas hur det kändes att vara i ett hett tillstånd vilket kan få oss att säga ”hur kunde jag vara så dum”.

När vi är i ett kallt tillstånd kan det vara svårt att sätta oss in i hur stor inverkan upprörda eller upphetsade känslor har på vårt beteende.

Forskningen visar dock att det räcker med så lite som 10 minuter för att känslorna ska kunna kylas av och nå ett normaltillstånd igen. Tiden läker inte alla sår men den kan hjälpa oss att kylas ned emotionellt förvånansvärt snabbt.

Att vänta 10 minuter är en svår strategi eftersom våra känslor är utformade för att leda till omedelbar handling. Det är just den egenskapen som kan få oss att helt tappa kontrollen. Därför är det här en svår strategi, även om den är framgångsrik.

Du kan även träna upp förmågan att se händelsen ur olika perspektiv. Det här tycks vara en överlägsen strategi för att minska känslostyrda responser. Det leder även till mer positiva känslomässiga erfarenheter.

Till exempel, jag minns en gång när jag var liten och någon tutade argt på min pappa i trafiken. Pappas reaktion och kommentar till mig var ”han tutade för att han tycker jag har en ball bil”. Vi skrattade tillsammans och det fanns ingen anledning till att bli arg.

Även om den här strategin är framgångsrik är problemet detsamme som med tidsfördröjning. Våra känslor är utformade för att leda till omedelbar handling. Vi kanske tappar kontrollen innan vi hinner ompröva situationen. Det krävs träning för att omvärdera det vi upplever.

(Referenser: Levenson 1994, Keltner et al. 2003, Mauss et al. 2005, Wilson & Gilbert 2005, Gneezy & Imas 2014, Gilbert 2006, Loewenstein 2000 and Loewenstein 1996, Gross 1998, Gross 2002, Jamieson et al. 2012, Oschner et al. 2002, Gross & John 2003, Aldao et al. 2010, Halperin et al. 2012)

3. Göra det lätt att välja rätt och svårt att välja fel.

Med lite framförhållning kan du besluta i förväg hur du ska agera i olika situationer. Det kräver planering men fungerar.

I stressade eller ovana situationer tar vi i regel det alternativ som är enklast att komma åt. Därför lönar det sig att besluta i förväg vad du helst vill göra eller undvika att göra om du hamnar i en stressad situation.

När det gäller investeringar så visar flertalet studier att de som försöker sälja när det rasar och köpa tillbaka när börsen vänder i regel inte lyckas. Därför är det bra att i lugna tider lägga upp en tydlig strategi på hur du ska agera när marknaden är turbulent.

Den största fördelen med den här strategin är att det inte behövs viljestyrka, bara lite fram förhållning. De investerare jag känner som lyckats bäst är det som har en tydlig investeringsstrategi och följer den utan att blanda in känslor.

Det behöver inte bara röra sig om investeringar. Med ett enkelt knep behövde jag inte förlita mig på min viljestyrka för att få godiset att räcka längre. På mitt kontor kom jag på mig själv att mitt godis tog slut fort. Jag beslöt mig därför att lägga godispåsen byrålådan bredvid mig. Sen låste jag lådan och la nyckeln på hyllan framför mig. Även om det bara krävdes några få handgrepp för att komma åt godiset så räckte godispåsen betydligt längre än vanligt.

(See: Thaler & Sunstein 2008, Thaler & Sunstein 2003, Madrian & Shea 2001, Tiedens & Linton 2001)

Nästa inlägg handlar om hur vi påverkas av det andra i vår omgivning gör. Grupptryck eller flockbeteende har stor påverkan på våra beslut.

Om Anders Stenkrona

Anders Stenkrona har över 20 års erfarenhet i finansbranschen och har doktorerat i finansiell ekonomi. Idag ansvarar han för området Finansiell Hälsa på Nordea där han även är talesperson för sparandeaffären. 

Anders är en mycket uppskattad föreläsare både på Stockholms Universitet och i näringslivet. Under våren publiceras hans bok ”Insider Secrets to Financial Wellbeing – The intersection between psychology and wealth”. 

Alla åsikter är skribentens. Detta är en gästartikel som är skriven utan ersättning. Som läsare uppmanas du av Börsvärlden att kritiskt granska innehållet. Tänk på att historisk avkastning på investeringar inte garanterar framtida avkastningar.

Börsvärldens nyhetsbrev
Annonser