Bildkälla: Christer Tallbom, Chefekonom hos Garantum samt prognosmakare och omvärldsanalytiker sedan 25 år

Brittsommar eller höstrusk?

gästkrönika Den ekonomiska återhämtningen har fortsatt under sommaren. En ökad smittspridning av delta-varianten har inte heller lett till några nya restriktioner som hotar en fortsatt förbättring. Extraordinära finanspolitiska stimulanser har varit starkt bidragande till att USA:s ekonomi redan har hämtat in förra vårens tillväxttapp. Åtgärder som inom kort kommer att ha fasats ut. Samtidigt har samma stimulanser hämmat utbudet av arbetskraft. En bättre matchning av utbudet med en historiskt hög efterfrågan kommer därför att lyfta sysselsättningen, vilket betyder en fortsatt bra amerikansk tillväxt även utan stimulanser.

I takt med att restriktioner lättas, och inga nya allvarligare införs, så är en signifikant tillfriskning på gång även i Europa. Regionens ekonomi är på väg in i samma kraftfulla återhämtningsfas som den amerikanska nu lämnar. Den snabba konjunkturuppgången har också medfört en stark utveckling för bolagen, där inte minst höga vinstmarginaler har stuckit ut. Börsbolagens resultatöverraskningar har nu sannolikt toppat. Det betyder inte att deras vinstutveckling blir dålig utan ökar långsammare till följd av krympande vinstmarginaler när inte bara omsättningen utan även kostnaderna stiger.

Utmärkande för covid-krisen är att såväl inbromsning som återhämtning har varit exceptionellt branta och förloppet oerhört snabbt. En efterfrågan som överstiger en för tillfället reducerad produktionskapacitet har bland annat lett till en signifikant högre inflation. Inflationsbrasan är dock övergående. Vår syn är att prisökningstakten ska ha sjunkit i början på nästa år. Räntemarknaden har hittills också tagit inflationsuppgången med ro. En gradvis åtstramning av penningpolitiken rycker dock allt närmare vilket kommer, från gång till annan, öka oron på marknaden. Vår prognos är att USA:s centralbank inom kort börjar minska sina obligationsköp, men avvaktar med en första räntehöjning till andra halvan av 2022. Räntehöjningar i euroregionen och Sverige ligger längre bort, men betydligt tidigare jämfört med ECB:s och Riksbankens nuvarande ränteprognoser.

Sommarens högtryck spillde över även på börsklimatet, precis som även sensommarens lite svalare vindar har gjort. Så frågan är ifall marknaden i höst bjuder på brittsommar eller rusk? En ökad smittspridning som leder till att trycket på sjukvård blir svårt att hantera är fortsatt den mest överhängande risken, liksom eventuellt nya svårhanterade varianter av covid-19. Hittills har dock inte en ökad smittspridning av delta-varianten lett till några nya restriktioner som på allvar hotar en fortsatt ekonomisk återhämtning i världsekonomin, utan förbättringen har fortsatt under sommaren.

USA ligger först av de utvecklade länderna i tillväxtcykeln. Här kan vi konstatera att konsumtionen, som utgör cirka 2/3 av ekonomin, redan i våras var tillbaka på tillväxtbanan före krisen. Konsumtionen, som är motorn i den amerikanska ekonomi, var redan vid det första kvartalsskiftet tillbaka på sin trendmässiga bana innan pandemin. Stora offentliga stimulanser riktade mot hushållen har varit starkt bidragande till den utvecklingen. Stimulanser som nu snart har ebbat ut. Samma stimulanser har samtidigt haft en hämmande effekt på arbetsmarknaden under återhämtningen. En extra a-kassa utöver de vanliga och statliga checkar till de flesta hushåll i kombination med stängda skolor har fått som effekt att utbudet av arbetskraft varit lågt. Detta trots att antalet jobb i juli fortsatt var nästan sex miljoner färre än innan krisen. Utbudet av arbetssökande kommer nu dock att öka. Programmet med federala extra a-kasseersättningarna avslutas i början på september, men flera delstater har redan infört betydande restriktioner i utbetalningarna. En hög aktivitet i den amerikanska företagssektorn borgar i sin tur för en hög efterfrågan på arbetskraft. Antalet lediga platser uppgick i juni till drygt 10 miljoner i USA. En bättre matchning av utbud och efterfrågan kommer att lyfta sysselsättningen, vilket i sin tur betyder fortsatt en stark konsumtion även utan stimulanser.

Världsekonomin har hittills gått i otakt. Utvecklingen i euroregionen har släpat efter den i USA. Detta till följd av att restriktioner blivit mer långvariga och stödåtgärderna varit mindre omfattande. I takt med att restriktioner har lättats, och inga nya allvarligare införs, så är en signifikant återhämtning på väg även på den gamla kontinenten. Vår bedömning är att Europa i det korta perspektivet är på väg in i samma kraftfulla återhämtningsfas som den amerikanska nu lämnar. Betydande satsningar på infrastruktur och omställningen till en grönare ekonomi bedömer vi kommer att betyda en bättre europeisk ekonomisk utveckling även i ett längre perspektiv.

Den snabba ekonomiska återhämtningen har i sin tur medfört att en stark vinst- och försäljningsutveckling för börsbolagen. Rapporterna för det andra kvartalet överraskade återigen analytikerna med att sammantaget vara klart bättre än deras prognoser. Inte minst har höga vinstmarginaler stuckit ut i många bolagsrapporter. En bra rapportperiod har också inneburit att estimaten på bolagens vinster för innevarande år har ytterligare justerats högre. Börsbolagens resultatöverraskningar har nu dock sannolikt toppat. Det vill säga att kommande rapporter överlag inte kommer att slå prognoserna som de har gjort de senaste två kvartalen. Det betyder samtidigt inte att vinstutvecklingen blir sämre, utan att den fortsätter öka men långsammare. Bolagen kommer nu att gå in i en fas i sin vinstcykel, där försäljningen ökar så pass att man måste öka sina kostnader. Det betyder minskade vinstmarginaler, men en fortsatt bra vinstutveckling. Dessutom är vår syn att den kommande, fortsatt positiva, men lugnare fasen i vinstcykeln dessutom blir långvarig. Detta beroende på att bolagens vinstcykel som under pandemin varit eventdriven nu återigen blir konjunkturdriven.

Här är det viktigt att påminna sig om att utvecklingen under covidkrisen skiljer sig från tidigare kriser genom att såväl inbromsning som återhämtning har varit exceptionellt branta och förloppet oerhört snabbt. Det snabba förloppet i den här krisen har skapat en miss-match mellan efterfrågan och produktion. Efter dramatiska nedstängningar och produktionsneddragningar har den nästan lika tvära och kraftiga återhämtningen medfört att efterfrågan på de flesta varor överstiger utbudet. En obalans som inte överraskande har lett till att inflationen stigit markant. Inflationsuppgången har även varit en effekt av att jämförelsen nu görs med priser som för ett år sedan var kraftigt nedtryckta. I USA har dessutom obalansen på arbetsmarknaden bidragit till ett ökat lönetryck. De bakomliggande orsakerna till inflationsbrasan är dock övergående och vår syn är att prisökningstakten ska ha sjunkit i början på nästa år. Däremot är vår tro att inflationen då att generellt sett planar ut på en högre nivå jämfört med innan krisen.

Räntemarknaden har också tagit inflationsuppgången med ro då långa obligationsräntor successivt sjunkit under sommaren. Det verkar som att obligationsmarknaden har tilltro till centralbankernas bedömning om att inflationsuppgången är övergående. Ränteutvecklingen kommer dock sannolikt att ge upphov till perioder av ökad oro, när en gradvis åtstramning av penningpolitiken nu närmar sig. En mindre expansiv penningpolitik kommer först att manifestera sig i form av att USA:s centralbank innan årets slut börjar minska sina obligationsköp. En första räntehöjning i USA dröjer däremot. Vår bedömning är att Federal Reserve börjar sin räntehöjningscykel under andra halvan av 2022. De första höjningarna i Europa och Sverige dröjer lite längre, men att de kommer betydligt tidigare än vad nuvarande ränteprognoser från såväl ECB som Riksbanken indikerar.

Vår bedömning är att räntor inte kommer att utgöra den risk som ibland målas upp. En normalisering av såväl inflation som räntor är efterlängtad eftersom det ökar förutsättningarna för att ekonomierna uthålligt ska kunna fungera bättre. En fortsatt bra vinstutveckling anser vi dessutom kommer att dämpa marknadens oro för att penningpolitiken sakta blir mindre expansiv. En bredare och starkare global konjunktur än på många år gör att nuvarande prognoser på bolagens vinster i år, som redan har börjat revideras högre, kommer gradvis fortsätta höjas. Det innebär i sin tur att en alltjämt dyr börs, sett i förhållande till börsbolagens förväntade vinstutveckling, väntas bli mindre utmanande för investerare. Konjunkturspelet förväntas gynna framför allt cykliska bolag och därmed den europeiska börsen beroende på dess övervikt för cykliskt.

Så, på frågan ifall marknaden i höst bjuder på brittsommar eller rusk är vår prognos det förstnämnda – inte lika varmt som i somras men behagligt.

Christer Tallbom, Chefekonom hos Garantum samt prognosmakare och omvärldsanalytiker sedan 25 år.

 

Börsvärldens nyhetsbrev
ANNONSER