Målet har varit att behandla patienterna med nedkylning till en måltemperatur om 33 grader.
Patienterna har indelats i två grupper när de anlänt till sjukhuset, där ena gruppen kylts till ovannämnda kroppstemperatur medan den andra behandlats under en normaltemperatur.
Resultaten visar att ett halvår efter hjärttillståndet hade cirka 50 procent av patienterna som kylts ned avlidit, medan motsvarande andel var 48 procent för de som inte hade kylts ned.
Vad gäller patienternas möjlighet att fungera i vardagen hade 55 procent av de som kylts ned antingen avlidit eller hade en svår funktionspåverkan efter 6 månader, att jämföra med 55 procent för gruppen som inte kyldes ned.
”Resultaten är viktiga men inte oväntade. Under 20 års tid har vi gjort och trott på dessa insatser som vi nu ser inte gör skillnad i överlevnad. Nu kan man lägga resurserna på annat, och prioritera andra saker i akutskedet av hjärtstopp”, säger Josef Dankiewicz, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus och försteförfattare till studien.
Braincools vd Martin Waleij säger att studien har varit stor och är väl genomförd, men också att den har potentiella begränsningar. Den mest problematiska delen är tidpunkten för nedkylning, där mindre uppmärksamhet har ägnats åt betydelsen av tidig kylning på resultaten på grund av begränsningen i nuvarande praxis.
”Terapeutisk hypotermi gav många fördelar för många patienter under det senaste decenniet, särskilt när det tidigare tillämpades på de chockbara rytmpatienterna, vilket framgår av Princess-studien” säger han och fortsätter.
”Ytterligare analys för att identifiera de undergrupper av patienter som kan dra mest nytta av denna form av terapi är att anse nödvändig”.
American Heart Association (AHA) lämnade i höstas nya riktlinjer som rekommenderar tidig kylning vid hjärtstopp, vilket är det som Braincool erbjuder.