Lannebo High Yield ökade 0,4 procent i januari - ökat exponeringen i flera befintliga innehav
Bildkälla: Stockfoto

Lannebo High Yield ökade 0,4 procent i januari - ökat exponeringen i flera befintliga innehav

Fonden Lannebo High Yield steg 0,4 procent i januari, vilket var sämre än fondens jämförelseindex som steg 0,6 procent. Det framgår av en månadsrapport skriven av fondens förvaltare Katarina Ponsbach Carlsson och Julia Stålbro.

Inledningsvis skriver förvaltarna att de längre marknadsräntorna under månaden handlades inom i stort sett samma intervall som i december, trots ett händelserikt geopolitiskt läge.

I mitten av månaden uppges oro ha uppstått när Grönland hamnade i fokus för Donald Trump. Under några dagar rådde osäkerhet kring huruvida situationen kunde eskalera militärt. Förvaltarna framhåller dock att marknadsreaktionerna blev begränsade.

Volatiliteten, mätt som VIX, beskrivs ha legat kvar på låga nivåer och effekterna på ränte- och aktiemarknaderna uppges överlag ha varit små.

Vidare noteras att Kevin Warsh utsetts till ny Fed-chef. Enligt förvaltningen uppfattades beskedet som lugnande, mot bakgrund av tidigare oro kring centralbankens oberoende. Warsh beskrivs som en tydlig försvarare av detta.

Under januari lämnade Fed, ECB och Riksbanken styrräntorna oförändrade, i linje med förväntningarna. Fed och ECB förklaras dock ha signalerat ett något mer hökaktigt tonläge än väntat, särskilt ECB.

Riksbankens protokoll uppges samtidigt ha indikerat en förskjutning. Per Jansson ska redan vid januarimötet ha övervägt en räntesänkning men valt att invänta inflationsutfallet. Anna Seim, tidigare uppfattad som mest hökaktig, beskrivs ha intagit en mer balanserad hållning.

Den svenska flash-inflationen överraskade därefter på nedsidan. Kärninflationen uppgick till 1,7 procent, tre tiondelar under Riksbankens prognos. Enligt förvaltarna har detta lett till en tydlig omprissning av räntebanan. För två månader sedan prisades cirka 1,5 höjningar under 2026 in, medan marknaden nu indikerar runt 50 procents sannolikhet för en sänkning redan under våren.

Trots den politiska oron uppges kreditmarknaden ha uppvisat motståndskraft i linje med statsmarknaden. Kreditpåslagen beskrivs som närmast oförändrade under månaden.

Aktiviteten i primärmarknaden ökade efter en lugnare period kring årsskiftet, om än med viss försiktighet till följd av geopolitiken. Fonden deltog enligt uppgift i en så kallad tap, en utökning av en befintlig obligation, i såväl B2 Impact som i European Energy.

Därutöver uppges fonden ha varit aktiv i sekundärmarknaden genom att öka i flera befintliga innehav, såsom MacGregor och Bulk Infrastructure.

Vid utgången av januari uppgick den årliga förräntningstakten i fonden till cirka 5,3 procent efter avgift. Kredit- och räntedurationen uppgick vid månadsskiftet till 2,4 respektive 0,5 år.

De största innehaven i fonden vid månadsskiftet var Nordea, Corem Property Group och European Energy med vikter om 3,4, 3,3 respektive 3,1 procent.

Gällande fondens geografiska allokering var Sverige, Norge och Finland de största marknaderna med vikter om 45,0, 20,7 respektive 10,5 procent.

Lannebo High Yield, %januari, 2026
Fond MM, förändring i procent0,4
Index MM, förändring i procent0,6
Börsvärldens nyhetsbrev