Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och är den enda aktören som kan ge riksdagen en samlad oberoende revision av staten.
Riksbanken köpte 2015-2022 värdepapper i syfte att ge stöd åt inflationen. Vid utgången av 2021 uppgick innehaven till 975 miljarder kronor. Effekten på dessa köp har nu Riksrevisionen granskat.
– Vi kan inte se att det finns stöd för att köpen påverkat inflationen på ett påtagligt sätt. Samtidigt kommer kostnaderna för köpen att bli betydande, vilket i slutänden drabbar statens finanser, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Granskningen visar också att de värdepappersköp som gjordes i början av pandemin bidrog till att minska oron i ekonomin och stabilisera de finansiella marknaderna. Tillgångsköpen var dock en oprövad modell, enligt Riksrevisionen. Totalt väntas förlusterna bli 61 miljarder kronor på köpen. Det ledde också till ett negativt eget kapital för centralbanken och staten kommer att behöva tillföra 80 miljarder kronor.
– Det var en oväntad utveckling. Men Riksbankens kostnadsberäkningar har utgått ifrån att styrräntan skulle stiga väldigt långsamt. Därmed har riskerna för förluster underskattats, säger Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen har efter sin granskning lämnat följande rekommendationer till Riksbanken:
Undvik att köpa tillgångar med primärt syfte att påverka inflationen.
Undvik stora långsiktiga innehav av statsobligationer, så att det finns möjlighet att köpa sådana vid framtida finansiella kriser.
Redovisa tillgångsköpens kostnader och sidoeffekter på ett tydligare sätt till allmänhet och riksdag, förslagsvis i redogörelserna för penningpolitiken.
Aktuellt
SENASTE
