Flodén konstaterade att det är svårt, eller kanske omöjligt, att siffersätta de breda samhällsekonomiska effekterna av Riksbankens tillgångsköp under åren. Effekterna har varit både positiva och negativa. Det finns inga tydliga tecken på att köpen före pandemin sänkte hushållens och företagens finansieringskostnader men däremot stärktes förtroendet för inflationsmålet. Riksbankens köp under coronakrisen hjälpte finansmarknaderna att fungera och stöttade den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen.
"Däremot har jag svårt att se värdet av att vi senare utökade och förlängde köpen i ett läge där ekonomin återhämtade sig snabbt och finansmarknaderna åter fungerade", sa Flodén. Han påpekade även att fördelarna med tillgångsköp självklart alltid måste vägas mot de risker och problem som de kan medföra, och nämnde bland annat risken för moral hazard.
Beräkningar tyder på att köpen av statsobligationer kan ha sänkt statens upplåningskostnader med ungefär 15 miljarder kronor under 2015-2022. Nu stiger dock ränteläget snabbt och därmed faller värdet på de tillgångar Riksbanken har köpt. Liksom många andra centralbanker kommer Riksbanken därför med all sannolikhet att redovisa en stor finansiell förlust för 2022, och som en effekt av det kan det egna kapitalet bli negativt.
"Detta kan leda till att Riksbanken behöver begära kapitaltillskott från riksdagen. Det finns en risk att detta framöver kan påverka Riksbankens finansiella oberoende. En annan risk är att aktörer på marknaderna börjar räkna med att Riksbanken ska träda in som köpare i sämre tider", avslutade Flodén.