Riksbanken utökar tillgångsköpen från 300 till 500 miljarder kronor, börjar köpa företagsobligationer i september

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på noll procent vid dagens räntebesked. Det var i linje med analytikernas förväntningar.

Riksbanken har beslutat att vidta ytterligare åtgärder för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Syftet är att undvika att nedgången i ekonomin och inflationen blir onödigt långvarig och djup, enligt ett pressmeddelande.

Riksbanken utökar ramen för de tillgångsgångsköp som centralbanken genomför sedan coronakrisen inleddes från 300 till 500 miljarder kronor fram till juni 2021.

Riksbanken börjar i september att köpa företagsobligationer. Direktionen har också beslutat att sänka räntorna och förlänga löptiden på den utlåning som görs till bankerna. Reporäntan lämnas samtidigt oförändrad på noll procent. Åtgärderna bidrar till att hålla nere det allmänna ränteläget i ekonomin och till att skapa en trygghet i att det finns tillgång till finansiering till en låg kostnad. På så sätt ger Riksbanken stöd till återhämtningen i ekonomin och inflationen.

Trots kraftiga ekonomisk-politiska stimulanser är de negativa konsekvenserna av coronapandemin mycket stora världen över. Flera länder har den senaste tiden börjat dra tillbaka begränsningsåtgärder och det finns tecken på en återhämtning. Men utvecklingen är mycket osäker och Riksbanken bedömer att det dröjer innan den globala ekonomin är tillbaka på aktivitetsnivåerna före krisen.

Även svensk ekonomi påverkas kraftigt av krisen, inte minst märks det på arbetsmarknaden där arbetslösheten väntas fortsätta stiga. Inflationen har sjunkit påtagligt, främst till följd av fallande energipriser och andra prisförändringar som på olika sätt är kopplade till pandemin. Även om ekonomin gradvis återhämtar sig de närmaste åren kommer det, precis som för omvärlden, att dröja innan resursutnyttjandet i svensk ekonomi är tillbaka på mer normala nivåer. Riksbankens åtgärder bidrar till att inflationen gradvis stiger mot 2 procent. Krisens djup innebär dock att det tar tid innan inflationen åter når målet.

De åtgärder som Riksbanken och andra centralbanker vidtagit sedan inledningen av krisen har bidragit till att utvecklingen på de finansiella markna­derna successivt har stabiliserats, med lägre räntor och bättre funktionalitet som följd. Men läget bedöms vara fortsatt skört.

Sammantaget innebär Riksbankens åtgärder att det kommer att finnas omfattande penningpolitiska stimulanser i form av låga räntor och en stor mängd likviditet under överskådlig tid. Det skapar förutsättningar för en återhämtning i svensk ekonomi och bidrar till att inflationen mot slutet av prognosperioden stiger mot inflationsmålet på 2 procent.

Kombinationen av lämpliga åtgärder utvärderas kontinuerligt och kommer att anpassas till den ekonomiska utvecklingen. Riksbanken är beredd att fortsätta använda de verktyg som står till buds för att ge stöd till ekonomin och inflationen.

"Även reporäntan kan sänkas om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd", skriver Riksbanken och håller därmed dörren öppen för minusränta.