Ledamöterna konstaterade att den ekonomiska utvecklingen sedan mötet i september i stora drag har varit i linje med Riksbankens prognoser. Inflationen är fortsatt för hög men den faller. Räntehöjningarna har dämpat efterfrågan i svensk ekonomi och bidrar till att inflationstrycket sjunker. Arbetsmarknaden mattas av från ett starkt utgångsläge. Framåtblickande indikatorer, såsom företagens prisplaner, pekar också på att inflationsnedgången kommer att fortsätta.
Ledamöterna betonade att det, liksom tidigare, finns risker som kan göra att inflationen inte fortsätter att sjunka till målet. Tjänstepriserna ökar fortfarande i en snabb takt och även om kronan har stärkts sedan i september bedöms den fortfarande vara omotiverat svag.
Direktionen poängterade sin beredskap att höja styrräntan ytterligare om inflationsutsikterna försämras, vilket också avspeglas i prognosen för styrräntan. Ledamöterna underströk att penningpolitiken behöver vara fortsatt åtstramande för att inflationen inte bara ska sjunka utan även stabiliseras vid målet. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för hur penningpolitiken utformas.
Ledamöterna ansåg också att det finns skäl att överväga att utöka försäljningarna av statsobligationer vid kommande penningpolitiska möte. Under 2024 planeras åtta ordinarie penningpolitiska möten och detta underlättar för direktionen att fortlöpande återkomma med nya bedömningar av penningpolitiken. Under 2023 var antalet räntebesked fem stycken.
Aktuellt
SENASTE
