Riksgälden ser ökat budgetunderskott i år och nästa år - höjer BNP-prognosen för 2026
Bildkälla: Stockfoto

Riksgälden ser ökat budgetunderskott i år och nästa år - höjer BNP-prognosen för 2026

Riksgälden kommer att öka emissionsvolymerna eftersom budgetunderskotten väntas växa både 2026 och 2027. Sveriges statsskuld väntas också växa ytterligare. Riksgälden höjer sin BNP-prognos för 2026. Det framgår av Riksgäldens senaste budgetprognos.

Riksgäldens nya prognos visar budgetunderskott på 103 miljarder kronor 2025 och 173 miljarder kronor 2026 och 194 miljarder 2027. Tidigare prognoser för underskottet var 93 miljarder respektive 89 miljarder för 2025 respektive 2026. Prognosen för 2027 är Riksgäldens första.

Ökningarna förklaras huvudsakligen av expansiv finanspolitik.

– När vi nu ser flera år i rad med underskott för staten planerar vi för att öka upplåningen och det gör vi främst genom att sälja mer statsobligationer. Även om vi tror på en ekonomisk återhämtning som stärker statsfinanserna så väger det inte upp för sänkta skatter och högre utgifter, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

I den makrobild som ligger till grund för budgetprognosen växer svensk ekonomi med 0,9 procent i år (tidigare prognos 1,4), för att därefter växla upp till 2,7 procent 2026 (tidigare 2,0 procent) och 2,5 procent 2027 när konsumtionen tar fart. Ökad ekonomisk aktivitet kommer efterhand att ge avtryck på arbetsmarknaden i form av stigande sysselsättning och minskande arbetslöshet.

Budgetunderskotten gör att statsskulden ökar under alla tre åren och beräknas vara 1 591 miljarder kronor i slutet av 2027, vilket motsvarar 22 procent av BNP. Den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet ökar från 34 procent i slutet av 2024 till 38 procent av BNP i slutet av 2027. Det är fortsatt en låg nivå i ett internationellt perspektiv, skriver Riksgälden.

För att möta det växande lånebehovet planerar Riksgälden att höja den årliga emissionsvolymen av nominella statsobligationer från 118 miljarder kronor i år till 216 miljarder kronor 2026 och 220 miljarder kronor 2027. Även den kortfristiga upplåningen ökar, men i mindre omfattning än den långfristiga.

En annan nyhet i upplåningen är att Riksgälden kommer att gå över från flerpris- till enhetsprisauktioner för statsskuldväxlar i februari 2026. Riksgälden kommer också överväga att hålla tätare auktioner i nominella statsobligationer efter nästa statsupplåningsrapport som publiceras den 28 maj 2026.

Riksgälden höjer sin prognos för KPIF-inflationen i år till 2,6 procent från 2,5 procent. Prognosen för 2026 sänks till 0,8 procent från 1,7 procent. Riksgäldens första prognos för 2027 ligger på 1,7 procent.

NyckeltalUtfall 2024Prognos 2025Prognos 2026Prognos 2027
(inom parantes prognos maj)
BNP-tillväxt0,80,9 (1,4)2,7 (2,0)2,5
Arbetslöshet (% av arbetskraften)8,48,7 (8,7)8,4 (8,4)7,8
KPIF-inflation1,92,6 (2,5)0,8 (1,7)1,7
Börsvärldens nyhetsbrev