Statliga bolånejätten SBAB bedömer att det är nödvändigt att de svenska skulderna kopplat till bostäder växer framöver. Bakgrunden är en växande befolkning. Den unga befolkningen som växer upp måste ha någonstans att bo och det kommer att kräva skulder, bedömer bolåneinstitutet.
- Ska vi bygga bostäder i Sverige som möter den väntande befolkningsökningen på över en miljon personer fram till 2030 och där de flesta bosätter sig i våra storstadsområden, måste vi rimligen acceptera att fastighetsskulderna ökar. Fastigheter finansieras med krediter. Det gäller oavsett om det är privatpersoner som tar dessa krediter, ägare till flerbostadshus eller om staten själv skulle finansiera och hyra ut bostäder till invånarna, säger chefsekonomen Robert Boije i en kommentar.
SBAB pekar också på att de historiskt sett mycket höga skulderna kopplat till bostäder i Sverige utgör en risk. Samtidigt menar man att konsekvensanalysen är för dålig när man sjösätter nya åtgärder.
- Till skillnad från andra länder som hamnat i trubbel med kraftigt fallande konsumtion i en lågkonjunktur efter en period med kraftigt stigande bostadspriser och bolåneskulder, t.ex. Danmark, Storbritannien och USA, har vi i Sverige inte haft någon stor bolånefinansierad överkonsumtion. Det visar forskningen är den centrala faktorn till kraftigt minskad privat konsumtion vid fallande bostadspriser i en lågkonjunktur. Till skillnad från vad dessa länder hade innan de hamnade i problem har Sverige dessutom ett mycket högt hushållssparande, säger Robert Boije.
Han menar på att den kraftiga uppgången i bostadspriser i Sverige kunde varit större.
- Realräntorna både i Sverige och världen om har sjunkit med flera procentenheter de senaste 25–30 åren till följd av flera strukturella faktorer som forskningen visar sannolikt kommer att fortsätta att bidra till låga räntor lång tid framöver. Faktum är att småhuspriserna har ökat mindre än vad som skulle kunna ha motiverats enbart sett utifrån fallet i de långa bostadsräntorna i Sverige.
SBAB är också likt många andra aktörer i marknaden som lever på utlån kritiska till amorteringskravet, en förändring som Finansinspektionen genomförde 2016 och som därefter skärptes 2018. Internationellt är det dock vanligt med betydligt mer aggressiva amorteringar än vad den svenska marknaden har.