SEB sänker nu flera tillväxtprognoser däribland för hela världen och för Sverige. USA-ekonomin väntas dock växa snabbare och prognoserna för Kina lämnas oförändrade.
Någon recession väntar sig dock inte den svenska storbanken.
"Global ekonomi präglas av påtagligt dyster räntemarknad och ökad osäkerhet från handel och geopolitik. Utdragen svacka i industrin och upptrappat handelskrig får global tillväxt att växla ned från nära fyra procent 2018 till dryga tre under perioden 2019-2021", skriver banken i en kommentar.
Huvudscenariot är att en tydlig recession undviks.
"Måttlig skuldsättning minskar spridningsriskerna från svag industri till övrig ekonomi. Låg inflation ger centralbanker utrymme att stimulera och Feds sänkningar minskar risken för policymisstag", skriver SEB-ekonomerna.
Framförallt är det utsikterna för tillväxtekonomier och euroområdet som dras ned.
Den svenska ekonomin går mot en lugnare tillväxtfas. Detta trots stöd både från finans- och penningpolitiken. Arbetslösheten spås av SEB stiga till 7 procent i slutet av nästa år och för första gången på länge är ökningen inte förklarad av ett ökat arbetskraftsdeltagande utan av en svag sysselsättningsutveckling.
"Svag konjunktur, låg inflation och än mer expansiv politik från ECB och Fed gör att Riksbanken tvingas backa från höjningsplanerna", heter det i rapporten.
Kronan väntas vara fortsatt svag.
SEB bedömer också att de låga räntorna är här för att stanna.
"Centralbankernas stimulanser innebär att den globala lågräntemiljön befästs; 10-åriga USA-räntor sjunker ännu något mer och tyska är kvar på extremlåga nivåer. Nedåtrörelsen förstärks av strukturella och regleringsrelaterade krafter, t ex behov hos liv- och pensionsbolag att balansera växande pensionsskuld när diskonteringsräntor faller", skriver banken.
Storbanken tror också på börsen om prognoserna infrias.
"Infrias tillväxtprognoserna har börsen ändå utrymme att fortsätta att stiga även om värderingen framstår som relativt hög i rådande sencykliska och mer osäkra miljö", skriver baenkn.
| nternationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
| USA | 2,9 (2,9) | 2,3 (2,3) | 1,8 (1,7) | 1,7 |
| Eurozonen | 1,9 (1,9) | 1,0 (1,1) | 1,1 (1,4) | 1,3 |
| Japan | 0,8 (0,8) | 1,2 (1,0) | 0,7 (0,8) | 0,5 |
| OECD | 2,3 (2,3) | 1,6 (1,9) | 1,5 (1,7) | 1,5 |
| Kina | 6,6 (6,6) | 6,3 (6,3) | 6,1 (6,1) | 6,0 |
| Norden | 1,8 (1,9) | 1,7 (2,0) | 1,8 (2,0) | 1,8 |
| Baltikum | 3,9 (3,9) | 3,4 (3,1) | 2,3 (2,7) | 2,4 |
| Världen (PPP) | 3,7 (3,7) | 3,1 (3,3) | 3,2 (3,5) | 3,3 |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | 1,4 (1,4) | 2,0 (2,2) | 2,9 (2,7) | 2,1 |
| Danmark | 1,5 (1,4 ) | 1,9 (2,0) | 1,7 (1,5) | 1,5 |
| Finland | 1,7 (2,3) | 1,5 (1,8) | 1,6 (1,9) | 1,6 |
| Estland | 3,9 (3,9) | 3,0 (2,8) | 2,3 (2,5) | 2,0 |
| Lettland | 4,8 (4,8) | 2,4 (3,5) | 2,0 (3,2) | 2,5 |
| Litauen | 3,5 (3,5) | 3,6 (3,2) | 2,4 (2,4) | 2,6 |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | 2,4 (2,3) | 1,5 (1,6) | 1,3 (1,7) | 1,7 |
| BNP, dagkorrigerad | 2,5 (2,4) | 1,5 (1,6) | 1,1 (1,5) | 1,6 |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 6,3 (6,3) | 6,5 (6,3) | 6,8 (6,3) | 7,0 |
| KPI | 2,0 (2,0) | 1,7 (1,9) | 1,4 (1,7) | 1,6 |
| KPIF | 2,1 (2,1) | 1,7 (1,9) | 1,6 (1,5) | 1,7 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 0,9 (0,9) | 0,3 (0,7) | 0,2 (0,5) | 0,0 |
| Reporänta (dec) | -0,25 (-0,25) | -0,25 (-0,25) | -0,25 (0,00) | 0,00 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 10,17 (10,17) | 11,00 (10,90) | 10,50 (10,20) | 10,00 |
Aktuellt
SENASTE
