SEB:s räntechef ser bättre förutsättningar för ränteplaceringar än på många år

Det nya året har börjat relativt positivt för räntemarknaden med fallande kreditspreadar och räntor i nivå med, eller något lägre än vid årsskiftet. Detta är drivet av fallande inflation i USA och en förväntan på att Fed börjar närma sig slutet av sin höjningscykel. Det uppger Staffan Fredholm, chef för ränteförvaltning och Multi Management hos SEB, till Finwire.

"I kombination med att inkommande makroekonomisk statistik har hållit uppe väl, har sannolikheten för en mjuklandning ökat. Kina är en annan positiv faktor som efter lång tid av covid-nedstängning nu öppnar upp sin ekonomi. Detta förväntas medföra att Kina tar fart och blir en viktig drivkraft för att hålla igång konjunkturen", säger Fredholm. Under februari har FED, ECB och Riksbanken allihopa levererat räntehöjningar och uppdaterade prognoser. Gemensamt för alla är att man ännu inte är klara med sina räntehöjningar, däremot närmar man sig en topp. Marknaden prissätter att FED har två höjningar kvar, något som Fredholm ser som ett rimligt antagande.

"Vår bedömning är att nuvarande prissättning med ECB och Riksbanken kring 3.25-3.5 procent, och Fed runt 5 procent känns rimligt givet räntehöjningars laggande effekt och att inflationen, framförallt i USA, visar tydliga tecken på att avta."

Gemensamt för prissättningen över alla länderna uppges dock vara att marknaden går för att centralbankerna ganska snart kommer tvingas svänga om och gå mot räntesänkningar efter att de sista räntehöjningarna har levererats. Även om centralbankerna inte visat några sådana indikationer, skulle ett sådant scenario vara positivt för räntemarknaden, troligtvis med fallande räntor från dagens nivåer.

"Givet att vi börjar närma oss toppen i räntecykeln, bör ränteutvecklingen bli lugnare framöver och volatiliteten sjunka jämfört med 2022. Efter förra årets dramatiska ränteuppgång, har våra fonder nu en betydligt högre löpande avkastning än vid ingången av året. För en korträntefond har löpande räntan stigit från strax över 0 procent till över 3,5 procent. För en high yield-fond är motsvarande siffra en uppgång från 4 procent till närmare 7 procent. Räntor som tillgångsslag erbjuder därmed en högre förväntad avkastning än på mycket länge. Skyddet mot fortsatt stigande räntor är också betydligt bättre och ger nu en önskvärd diversifierande effekt i en totalportfölj."

Gällande inflationens utveckling och roll framöver har den framförallt vänt nedåt i USA. Inflationen i USA uppgick till 6,4 procent i januari. När inflationen var som högst i landet under sommaren 2022 låg den på runt 9 procent.

"Inflationen är fortsatt alltför hög, men att inflationen faller tillbaka snabbt beror bland annat på att bensinpriserna fallit samtidigt som även matinflationen saktar in markant. Även kärninflationen, exempelvis mat och energi, har saktat in även om denna process är trögare. Kärninflationen i USA uppgår till 5,6 procent vilket är knappt en procent lägre än toppen i höstas. I USA är det tydligt att varuprisinflationen inte är det stora problemet utan det är inom servicesektorn den kvarstående problematiken nu finns. Arbetsmarknaden, som fortsatt är väldigt stark, blir därför en nyckelfaktor framgent då lönekostnaden är en betydligt viktigare faktor för servicesektorn."

I Europa innebär den fortsatt höga inflationen att centralbankerna måste fortsätta med sin tuffare kommunikation för att få ned inflationsförväntningarna. Tydligt fallande inflation uppges vara nyckeln för att räntor ska stabiliseras.

"I egenskap av räntefondsförvaltare så är vår bedömning att centralbankernas räntehöjningar börjar bita och kommer bidra till att inflationsutvecklingen faller tillbaka till mer hållbara nivåer."

Vidare menar Fredholm att förutsättningarna för ränteplaceringar är väsentligt bättre än på många år. Givet nivåerna är det nu är ett tillgångsslag som på ett bra sätt kan diversifiera en portfölj med blandade tillgångar.

"Under förra året var våra ränteportföljer under stora delen av året positionerade för högre räntor. I takt med både stigande kort- och långräntor ser vi ett scenario framför oss där trenden i ränteuppgången bör avstanna och stabiliseras, även om volatiliteten fortsatt kan vara stor. För portföljerna innebär det att addera ränterisk bör bli mer intressant i år. I takt med att centralbankerna har höjt räntorna har ränteuppgången varit större i kortare obligationer än i längre. Detta är speciellt tydligt i USA. Om centralbankerna börjar närma sig slutet av räntehöjningscykeln, är det sannolikt att den trenden reverseras, det vill säga att räntekurvorna blir brantare i år drivet av att kortare räntor blir mer attraktivt igen", skriver Fredholm och fortsätter.

"Förra året var ett jobbigt år för olika produkter som investerar i räntebärande värdepapper. En marknad som blir mer konfident med centralbankerna och ett makroscenario i form av en mild recession, bör leda till en god utveckling för bra krediter (företagsobligationer) och bostadsobligationer givet dagens spreadnivåer. Vår bedömning är också att Riksbanken börjar närma sig toppen i räntehöjningscykeln, vilket till exempel innebär att en korträntefond erbjuder en intressant ränta till låg risk. Vill man ta mer kreditrisk men är fortsatt försiktig gällande ränteriktning, kan en exponering mot FRN obligationer vara intressant."

Finwire / Börsvärlden

Publicerad 20 February 2023, 11:49

Aktuellt

Uppdaterad artikel om AAC Clyde Space

Banker satsar stort på ny riskteknik

86 procent frustrerade vid företagsförvärv

Intervju med Mathias Svahn, Vd för NextCell Pharma

Magazine Börsvärlden Nr3 2025: Fokus på försvarsindustrin och oroliga marknader

Niklas Laninge på Opti om sparpsykologi, risk och varför vi borde leva mer – inte bara spara

Bra Snack – Avsnitt 28 april 2025

ORINK – Svensk havrekraft på global frammarsch

Publicera din analys på Börsvärlden

Aktuellt just nu!

SENASTE