Statistik: Fortsatt ökning av svenska hushållens skulder under fjärde kvartalet

I förhållande till finansiella tillgångar har dock hushållens skulder under den senaste femårsperioden minskat från 36 procent i slutet av 2012 till 31 procent i slutet av 2017.

De svenska hushållen och icke-finansiella bolag ökade sina lån i monetära finansinstitut med 57 respektive 30 miljarder under det fjärde kvartalet 2017. Det visar statistik från SCB. 

Upplåning via räntebärande värdepapper har blivit en allt viktigare finansieringsform för icke-finansiella bolag och har successivt ökat på årsbasis under de senaste åren, uppger myndigheten. 

Icke-finansiella bolags upplåning via lån i monetära finansinstitut, som fortfarande är den största finansieringsformen, ökade under 2017 med 111 miljarder kronor, vilket är i nivå med upplåningen via emitterade räntebärande värdepapper. 

Hushållens skulder ökade med 59 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2017, där 57 miljarder var nytagna minus amorterade lån i monetära finansinstitut. Hushållens totala skulder uppgick vid slutet av det fjärde kvartalet till 4 160 miljarder kronor. 

Samtidigt som skulderna ökade under det fjärde kvartalet så minskade hushållens finansiella tillgångar då, bland annat, värdet på hushållens bostadsrätter och de aktierelaterade tillgångarna minskade i värde. 

[widget_subscribe]

Hushållens finansiella tillgångar uppgick vid slutet av 2017 till 13 270 miljarder och har trots nedgången det senaste kvartalet ökat mer än skulderna de senaste åren. Hushållens skulder i förhållande till deras finansiella tillgångar har under den senaste femårsperioden minskat från 36 procent i slutet av 2012 till 31 procent i slutet av 2017.