Sveriges ekonomi och statsfinanser återhämtar sig snabbare än väntat från pandemin. Statens lånebehov minskar därmed ytterligare och Riksgälden drar ned obligationsupplåningen i såväl kronor som utländsk valuta. Statsskulden vänder nedåt i år och fortsätter att minska under 2022 och 2023. Inflationsuppgången bedöms som tillfällig.
| Svensk ekonomi och statsfinanser | ||||
| Förra prognosen (maj -21) inom parentes | 2020 utfall | 2021 | 2022 | 2023 |
| BNP-tillväxt (%) | -2,8 | 4,2 (3,5) | 3,5 (3,7) | 1,8 |
| Arbetslöshet (% av arbetskraften) | 8,3 | 8,8 (8,7) | 7,6 (7,7) | 7,1 |
| Budgetsaldo (miljarder kronor) | -221 | 22 (-4) | 94 (65) | 107 |
| Budgetsaldo exkl. vidareutlåning till Riksbanken | -215 | -35 (-60) | 33 (4) | 44 |
| Statens finansiella sparande (miljarder kronor) | -143 | -93 (-103) | -3 (-31) | 39 |
| Statens finansiella sparande (procent av BNP) | -2,9 | -1,8 (-2,0) | 0,0 (-0,6) | 0,7 |
| Statsskuld (miljarder kronor) | 1 280 | 1 248 (1 283) | 1 155 (1 221) | 1 048 |
| Statsskuld (procent av BNP) | 26 | 23 (25) | 21 (22) | 18 |
| Maastrichtskuld (procent av BNP) | 40 | 38 (39) | 35 (36) | 32 |
| KPIF-inflation | 0,5 | 2,2 (1,9) | 2,0 (1,5) | 1,7 |
| Källa: Riksgälden |
LÄS MER
