Sverige går mot lågkonjunktur - Konjunkturinstitutet
Bildkälla: Stockfoto

Sverige går mot lågkonjunktur - Konjunkturinstitutet

Den höga inflationen och centralbankernas räntehöjningar slår mot omvärlden och den svenska ekonomin och svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur nästa år. Det framgår av Konjunkturinstitutets senaste prognos.

Konjunkturinstitutet spår att den svenska BNP-tillväxten (marknadspris) kommer att landa på 2,7 procent i år (prognosen i augusti var 2,4 procent) och -0,1 procent 2023 (tidigare prognos +0,5).

"Hög inflation och stigande bolåneräntor gröper ur hushållens köpkraft och hushållen ser dystert på framtiden. Hushållen antas få viss kompensation av staten för de höga elpriserna men de kommer ändå att dra ner på konsumtionen framöver. Till viss del eftersom det ännu är oklart hur stödet kommer att utformas och hur stort det kommer att bli samt när i tiden det betalas ut. Samtidigt slår den vikande omvärldskonjunkturen mot den svenska exportnäringen", skriver Konjunkturinstitutet.

KPIF-inflationen väntas stiga till 7,7 procent i år (tidigare prognos i augusti var 7,2) för att falla tillbaka till 4,6 procent nästa år (tidigare prognos 3,4) och sjunka ytterligare till 0,5 procent 2024.

Lågkonjunkturen nästa år innebär att efterfrågan på arbetskraft blir lägre och arbetslösheten ökar. Konjunkturinstitutet spår att arbetslösheten stiger till 8,0 procent 2024 mot 7,4 procent i år.

Konjunkturinstitutets prognos är att Riksbanken höjer styrräntan till 2,50 procent i början av 2023. Detta är i linje med Riksbankens egen prognos från i september. Under andra halvan av
2023 inleds enligt Konjunkturinstitutets prognos en serie sänkningar av styrräntan för att inflationen 2024–2025 inte ska falla långt under inflationsmålet samt för att motverka konjunktur-
nedgången. Dessa sänkningar ger lägre styrränta än i Riksbankens prognos.

Kronindex, KIX, som i fjol låg på 114,3, spås i år försvagas till 121,2 och försvagas ytterligare till 123,6 under 2023. Därefter sker en förstärkning under 2024-2026.

Den tioåriga statsobligationen väntas visa högre räntor under hela perioden. I år är prognosen 1,5 procent, nästa år 2 procent, 2,1 procent 2024 och 2,3 procent 2025.

Nyckeltal202120222023202420252026
BNP till marknadspris5,12,7–0,12,02,53,0
BNP, kalenderkorrigerad4,92,70,12,02,72,8
Sysselsättning0,93,00,10,40,81,4
Arbetslöshet8,87,47,78,07,97,2
KPI2,28,46,50,91,81,8
KPIF2,47,74,60,51,51,7
Styrränta0,02,32,31,81,81,8
Tioårig statsobligationsränta0,31,52,02,12,32,4
Kronindex (KIX)114,3121,2123,6120,1116,5112,9
Offentligt finansiellt sparande–0,10,80,0–0,4–0,30,2
Strukturellt sparande–0,81,01,00,50,30,3
Maastrichtskuld36,230,028,328,728,928,6
Källa: Konjunkturinstitutet
Börsvärldens nyhetsbrev