Erik Thedéen kommenterade även oron på de finansiella marknaderna kopplat till bankproblemen i USA och Schweiz under våren och menade att det är viktigt att lära sig av kriser. En konsekvens av detta blir, enligt Thedéen, antagligen att de globala standarderna för finansiell reglering kommer att behöva ändras på flera punkter.
"Ett exempel på reglering som redan nu diskuteras i USA är insättningsgarantin. I fallet Silicon Valley bank såg vi hur enkelt det är att med bara ett knapptryck flytta pengar sekundsnabbt samtidigt som rykten sprids fort på sociala medier. Det gäller därmed att hitta rätt avvägning mellan att å ena sidan garantera insättningar för att undvika en uttagsanstormning och å andra sidan se till att fordringsägarna ger banken incitament att undvika för stora risker".
Thedéen lyfte också den pågående diskussionen bland finansiella aktörer, inom akademin och centralbanksvärlden om i vilken utsträckning penningpolitiken bör motverka att risker byggs upp i det finansiella systemet.
"Det är en intressant och viktig diskussion som jag följer. Det är inte orimligt att en mycket expansiv penningpolitik under en längre period leder till bland annat högt risktagande och högre skuldsättning. I ett sådant läge kan en sund riskvärdering vara att snarare höja räntan för tidigt än för sent".
Även penningpolitik och finanspolitik är ömsesidigt beroende av varandra. Stabila statsfinanser är nödvändiga för prisstabiliteten. Finanspolitiken kan också påverka Riksbankens möjligheter att uppnå inflationsmålet på kort sikt. Thedéen avslutade därför sitt tal med att säga att det bör finnas utrymme för informationsutbyte:
"Riksbankens självständighet är viktig för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet. Men det hindrar inte att vi kan och bör kunna diskutera frågor som är relevanta för penningpolitiken och dess måluppfyllelse med exempelvis finansutskottet och Finansdepartementet".
Aktuellt
SENASTE
