”Studien visar indirekt på att tidsfönstret för kylning är centralt. Även inom andra framgångsrika interventioner inom intensivvård, exempelvis vid stroke i form av trombolys (propplösande behandling) och trombektomi (mekanisk propputdragning), samt vid hjärtinfarkt (PCI, ballongvidgning) finns det ett kritiskt tidsfönster för att behandlingen ska kunna vara framgångsrik”, säger Braincools vd Martin Waleij.
I NEJM konstateras det också att behandlingen måste anpassas till enskild patient och att det är svårt att implementera en standardbehandling. Patienter ska kylas ned till olika måltemperaturer beroende på tillstånd och efter ordination av läkare.
"Slutligen pekar granskningen i NEJM även på behovet av ytterligare studier inom sub-grupper som av olika skäl exkluderades från TTM2-studien", skriver bolaget.
Braincool själva bedömer det svaga utfallet i TTM2-studien att bero på att relativt friska patienter använts och att nedkylningen därför inte medförde någon betydande skillnad jämfört med feberkontroll vid 37 grader.
”Resultaten från TTM2 kommer sannolikt att leda till fortsatt debatt om kylning, dock konstaterar vi ett mycket lågt deltagande i studien från våra huvudmarknader Tyskland och USA. Det är länder med bred implementering av TTM och i hög grad med hjälp av avancerade system, där man också har varit tveksamma till designen av TTM2-studien. Vår övertygelse är att TTM2-resultaten inte kommer påverka marknaden för kylning av hjärtstopp. Vår position stärks ytterligare av den omedelbara slutsatsen i nämnda NEJM "editorial" som publicerades i samband med TTM2 studien och som framhäver att det viktigaste från TTM2-studien som kliniker bör ta med sig är att temperaturkontroll med bland annat nedkylning är en avgörande behandlingsstrategi för att förbättra utfallet för patienter som drabbats av hjärtstopp”, säger Martin Waleij.
Aktuellt
SENASTE
