”Alzstatin fokuserar på att minska produktionen av skadligt amyloid beta (Aβ)-42 som är det centrala proteinet i den så kallade amyloid-kaskaden. I den processen byggs större och större amyloida ansamlingar upp i hjärnan för att i slutändan bilda de för sjukdomen så karakteristiska placken, som skadar och bryter ner hjärnan”, förklarar Alzecures vd Martin Jönsson till Finwire.
I amyloidkaskaden byggs större och större aggregat upp, där Aβ42 bildar monomerer, oligomerer, protofibriller och till sist amyloida plack. Idag utvecklas en rad antikroppsbehandlingar mot sjukdomen, bland annat av Bioarctic/Eisai, Roche och Eli Lilly - behandlingar som riktar sig mot de större fragmenten.
Vad gäller Biogens Alzheimerläkemedel Aduhelm, som godkändes sommaren 2021 i USA och var den första Alzheimerbehandlingen att godkännas på över 18 år, riktas det mot att minska mängden amyloida ansamlingar i hjärnan. Det godkännandet var emellertid kontroversiellt då antikroppens effekt var tvetydig samtidigt som den var starkt kopplad till biverkningar i form av hjärnödem (ARIA-E) och mikroblödningar (ARIA-H). Även de andra antikropparna tampas med liknande biverkningar, om än i troligen mindre skala.
Alzheimers sjukdom kommer inte plötsligt utan utvecklas under en längre tid, varför sjukdomen delas upp i två faser.
”Man pratar om att Alzheimers byggs upp under 10–20 år innan symptom uppkommer. Inom Alzheimers talas det därför vanligen om två faser – pre-symptomatisk- och symptomatisk Alzheimers”, säger Jönsson.
Alzstatin är tänkt att ges till en patientpopulation som bär en speciellt hög risk och dessa personer kan identifieras via biomarkörer och genom att undersöka genetiska anlag för riskfaktorer. Har man anlag från ena föräldern är man heterozygot och har man för båda är man homozygot. Vidare är den mest kända genetiska riskfaktorn APOE4.
”Om man är heterozygot har man 3-4 gånger så stor risk att utveckla Alzheimers sjukdom och om man är homozygot är risken 10-12 gånger större. Det har även visat sig att patientpopulationer med APOE4 är speciellt känslig för biverkningen ARIA-E. I och med att 40–60 procent av alla Alzheimerpatienter är APOE4-positiva, är detta en central grupp där man verkligen måste hitta bra och säkra läkemedel även för dem", anslår Alzecure-chefen.
Alzecure har aktivt valt att utveckla så kallade småmolekylära läkemedel, vilket medför en rad fördelar gentemot biologiska läkemedel, såsom antikroppar. Ett småmolekylärt läkemedel har generellt mycket lättare för att passera blodhjärn-barriären och tar sig således lättare in till hjärnan där sjukdomen de facto utvecklas. Vidare kan småmolekylära läkemedel ges i tablettform, vilket underlättar för patienter som därmed kan ta tabletten i hemmet. Därutöver är småmolekylära läkemedel i regel billigare att tillverka.
Bolaget är mångfacetterat och utvecklar även kandidater för att förbättra hjärnans minnesförmåga genom den egenutvecklade plattformen Neurorestore. Därutöver har bolaget två kandidater inom plattformen Painless, som är inriktad på smärtbehandling: ACD440 och TrkA-NAM. Alzecure planerar nu för att initiera en klinisk fas IIa-studie med ACD440 för patienter med perifer neuropatisk smärta.
Vad gäller individer som lider av neuropatisk smärta upplever runt 80 procent att befintliga preparat inte ger dem tillräcklig smärtlindring. Vidare har över 60 procent av patientgruppen i USA någon gång fått opioider förskrivna, en grupp läkemedel med problematiska sidoeffekter såsom beroendeproblematik – något som visar på behovet för säkrare och effektivare smärtpreparat.
Som ett resultat av bolagets bredd är strategin att hitta en licenstagare till ett av projekten för att lösa finansieringen för de resterande.
”Helst av allt vill vi utlicensiera projekten så sent som möjligt i utvecklingsfasen, till exempel i fas 2. Vi för dock dialoger med intressenter för samtliga av våra projekt och vi är öppna för att utlicensiera tidigare vid rätt erbjudande”, avslutar Martin Jönsson.
Bolaget reser nu 60 miljoner kronor via en företrädesemission för att fortsätta finansieringen av bland annat kliniska projekt. En starkare kassa ger även en bättre förhandlingsposition med potentiella licenstagare. Teckningsperioden löper till och med den 22 mars.
