Freemelt ser stark efterfrågan för nya material inom försvar
Bildkälla: Stockfoto

Freemelt ser stark efterfrågan för nya material inom försvar

Natos höjda mål om 5 procent av BNP till försvaret väntas öka behovet av både anslag och ny
teknik. En central del är additiv tillverkning, som förväntas stå för 19 procent av industrins
användning år 2035. I USA planerar man även för omfattande investeringar, totalt cirka 414
miljoner dollar under 2025, inom forskning kopplat till additiv tillverkning.

Freemelt, som säljer avancerade 3D-skrivare och är specialister på metallkomponenter, ser en
tydlig trend där försvarsindustrin blir alltmer drivande i utvecklingen av nya material och
tillverkningsmetoder, en utveckling som man bedömer kommer att gynna Göteborgsbolaget.

– Vi får väldigt bra respons från industrin, inte minst från försvarsorganisationer och
försvarsindustrin i Sverige och internationellt, säger Per Woxenius, Senior Advisor på Freemelt.

Han framhåller att samarbeten med organisationer som Säkerhets- och försvarsföretagen
(SOFF) och Business Sweden öppnar dörrar till internationella marknader för det svenska tech-
bolaget.

Anders Hållbro som är ansvarig för affärsutveckling av refractory metals och försvar på
Freemelt har lång erfarenhet från nordisk försvarsindustri och ser en tydlig förändring:

– Tidigare var det industrin som gick till FMV och sa ’titta vilka fina produkter vi har’. Nu har det
svängt; Det är FMV och FOI som ställer högre krav och säger ’det här behöver vi’, och industrin
får anpassa sig. Tempot har blivit mycket snabbare.

En viktig drivkraft är lärdomar från kriget i Ukraina, där exempelvis drönarteknologin utvecklats
i rasande takt.

– Det kan ta sex månader att utveckla en ny drönare, men lika snabbt hittar motparten
motmedel. Då måste man gå vidare. Det driver på hela industrin, säger Hållbro och betonar att
3D-skrivaren är en nyckelfaktor för att kunna snabba på utvecklingen.

Nya material i fokus
En central del av Freemelts verksamhet är att möjliggöra utveckling av nya material för 3D-utskrift. Här lyfter Woxenius fram volfram som ett exempel.

– Det är ett extremt material med hög temperaturbeständighet och densitet. Det gör det
intressant både för energiområdet, som fusion, och för försvar, där det används i missiler och
ammunition. Tidigare har ingen kunnat skriva ut volfram med tillräckligt hög kvalité och
produktivitet, men nu kan man det.

Hållbro tillägger:

– Med våra 3D-skrivare kan man tillverka volframkomponenter med större designfrihet, vilket inte är möjligt med traditionell tillverkning. För bästa resultat bör produkten designas specifikt
för 3D-printing. Då kan den bli både bättre och billigare jämfört med traditionella
tillverkningsmetoder.

Kortare och säkrare leveranskedjor
Båda två lyfter fram betydelsen av att 3D-printing gör det möjligt att producera lokalt och därmed minska beroendet av globala försörjningskedjor.

– Alla hugger på samma sak; lokal tillverkning. Möjligheten att producera direkt på plats och korta leveranskedjorna bidrar till både minskad miljöpåverkan och minskade risker relaterade till leverantörskedjor. Det gäller både inom försvar, energi och medicinteknik, säger Woxenius.

Han pekar på att tekniken kan vara en genväg jämfört med traditionell industri.

– Att bygga ett valsverk tar många år och kräver enorma investeringar. Att köpa en till 3D-
skrivare kostar bara några miljoner. Det gör att man kan skala upp produktionen steg för steg.

Nära genombrott
Tillsammans menar de att marknaden står inför ett genombrott inom just försvarsområdet.
Flera länder satsar stort på området däribland USA.

– Vi har maskiner ute på flera håll i världen som används för att utveckla nya material. Det
behövs egentligen bara att ett eller två forskningsinstitut i USA lyckas ta fram något som det
amerikanska försvaret vill ha - då kommer volymerna, säger Hållbro.
– Det kliar i fingrarna ibland, men vi vet att vi är på rätt väg. Strategin att börja med
forskningsmaskiner och sedan gå mot industrialisering fungerar. Våra tänkbara kunder ser att vi
har tänkt rätt, avslutar Woxenius.
Börsvärldens nyhetsbrev