Mylla digitaliserar livsmedelsmarknaden

 Mylla kombinerar abonnemangsintäkter, transaktionsavgifter och medlemskap i sitt konsumentcommunity med en skalbar och kostnadseffektiv modell som kan växa snabbt utan att kostnaderna exploderar.

– Mylla är helt enkelt en marknadsplats som för producent och konsument närmare varandra, säger Jens entusiastiskt.

Jens är själv lantbrukare och såg tidigt hur svårt det var för producenter att nå marknaden på rättvisa villkor. Att bygga Mylla har, enligt honom, varit det bästa beslut han har tagit. Bolaget driver inte bara en affär utan de skapar också ett långsiktigt tillväxtcase i en bransch som är helt avgörande för klimat, miljö och livsmedelsförsörjning.

– Det bästa är att se hur producenter faktiskt får bättre marginaler och kontroll – det är värdeskapande på riktigt.

Varför valde ni att göra en crowdfundingkampanj just nu?
– Väldigt många av våra befintliga kunder hörde av sig och frågade om det gick att köpa aktier i Mylla. Det visar vilket engagemang som finns, och vi ville ta tillvara på det. Crowdfunding blev därför ett naturligt sätt att öppna upp ägandet för dem som faktiskt handlar av oss och producerar via oss, säger Jens. 

Kampanjen överträffade förväntningarna. Redan under första veckan passerades fyra miljoner kronor i insamlat kapital, och intresset fortsatte dag för dag. Totalt landade summan på drygt åtta miljoner kronor, något Jens menar visar att deras modell har starkt stöd och ligger rätt i tiden.

– Vi har ett starkt engagemang i vår community, men också för att vi har varit helt öppna och transparenta. Vi har varit tydliga med var vi står, vad vi har och vad vi behöver göra framåt.

Detta tror Jens tilltalar en bred folklig bas. Dessutom har Mylla levererat över 60 000 ordrar med en kundnöjdhet på 4,7 av 5.

– Det finns många där ute som uppskattar Mylla och vill vara med på resan, tillägger han.

Vad ska kapitaltillskottet användas till?
– Kapitalet används till att skala upp försäljningen, expandera i Stockholm och Köpenhamn samt vidareutveckla plattformen. En viktig del framåt är också att börja ta betalt för data. Att samla in, analysera och sälja insikter tillbaka till branschen. Det öppnar en ny intäktsström med hög marginal som stärker hela affärsmodellen.

Kapitalbehovet är stort i hela jordbrukssektorn. Livsmedelsproduktionen är en av de viktigaste branscherna att ställa om, men det är enligt Jens helt orimligt att hela bördan ska ligga längst ner i kedjan, på gårdsnivå.

– Producenterna sitter på nyckeln till förändringen men kan inte ensamma ta hela risken. Här behövs kapital som riktas dit det gör störst nytta – i investeringar som stärker lönsamhet, hållbarhet och resiliens.

Om någon vill investera inom jordbruksnischen – vad ska investeraren titta på för parametrar?
– Framför allt måste man tänka långsiktigt. På kort sikt ser vi mycket teknikutveckling inom agtech och foodtech som förbättrar skördar, produktionskapacitet och minskar klimatavtryck.
Men i grunden handlar det, enligt honom, om att kunna föda en växande befolkning med näringstät och hälsosam mat. Det kräver investeringar i jordhälsa, kretslopp, vatten och ekosystemtjänster.

– Jag är övertygad om att även om vi kommer se mer syntetisk och labbproducerad mat framöver, så kommer traditionell, om än moderniserad, livsmedelsproduktion vara helt avgörande under överskådlig tid. Det här är inte en bransch för snabba klipp, utan en investering i ett långsiktigt hållbart samhälle med avkastning på sikt.

Avslutningsvis understryker Jens att livsmedelsproduktionen är systemkritisk.
– Om vi inte lyckas med omställningen här så faller klimatmålen. Men det är också en bransch med enorm potential. Den som investerar i jordbrukssektorn idag investerar inte bara i hållbarhet, utan i en framtidsbransch med starka drivkrafter och växande marknader.