Efter Cop26 och Glasgow Financial Alliance for Net Zero har fler än 450 finansföretag från 45 länder lovat att deras låne- och investeringsportföljer ska bli helt koldioxidneutrala till år 2050. Redan till 2030 har de lovat att minska utsläppen avsevärt. I åtskilliga länder är banker redan nu skyldiga att rapportera så kallade ”finansierade utsläpp”.
Det blir allt viktigare med den här typen av data. Problemet är att de ofta är svåra att få fram. En högt uppsatt riskchef på en stor, global bank berättade till exempel nyligen att bara 17 procent företagskunderna lämnat data om koldioxidavtryck. Och det finns ofta utmaningar vad gäller jämförbarhet, granskning och revidering. Det innebär stora problem med att beräkna portföljers koldioxidavtryck.
Finansbranschen kommer att titta närmare på hur anpassningen av portföljer svarar mot Parisavtalet och nettonollmålet för 2050. För att bankers portföljer ska nå nettonoll krävs betydande förändringar jämfört med nuvarande praxis. Det påverkar risk- och avkastningsprofiler.
Det finns åtskilliga inspirerande initiativ som redan syftar till att underlätta arbetet. Transition Pathway Initiative har till exempel tagit fram ett fiktivt arkiv, där stora företags koldioxidåtaganden samlas, som omfattar både nuläge och framtid. Global Credit Data, som är ett samarbete mellan 55 globala banker för att dela kreditinformation inledde nyligen ett arbete för att avgöra vilka klimatdata som kan delas mellan bankerna.
Finansiella organisationer måste också bli bättre på att utveckla riskmodeller. Jämfört med att modellera kreditrisker är det svårt – men det finns nya tekniker som redan används. Skillnaden mellan att modellera kreditrisk och klimatrisk är framför allt att klimatrisk innebär större osäkerhet och ett arbete med längre tidshorisonter. Det finns mindre historiska data att förlita sig på för analyserna. Det behövs flera alternativa analyser, med olika scenarier och alternativ för modellering.
Enligt en studie från Standard Chartereds Zeronomics tror 52 procent av ledande företag att övergången till koldioxidneutralitet blir deras dyraste initiativ någonsin. Kanske är det därför 61 procent av institutionella investerare anger att de inte kommer att investera i företag som saknar en tydlig övergångsstrategi till koldioxidneutralitet. Men om man lyckas med övergången finns det stora vinster att göra. Kanske den största affärsmöjligheten för den finansiella sektorn någonsin.
Framtidens utmaningar sätter ökad press på befintliga processer och infrastruktur. Följaktligen kommer institutioner med äldre system och fragmenterade applikationslandskap att få större svårigheter att anta de här utmaningarna.
Att modernisera och automatisera processer är nödvändigt i vilket fall som helst. Resan mot nettonoll kan bli en katalysator för den finansiella sektorns att samla in, integrera och analysera data. Det är en möjlighet till en hittills aldrig skådad innovation, som får bränsle av dataanalys.
Institutioner som lyckas analysera effekterna av olika alternativa framtidsscenarier kommer att fatta smartare och effektivare beslut. Det gör dem bättre förberedda för framtidens utmaningar.
/ Peter Plochan är riskexpert för bank och finans på SAS Institute
Aktuellt
SENASTE
