Det dröjde inte ens en månad innan Joe Biden drämde till med ett första skatteförslag i USA. Höjda kapitalvinstskatter utlystes för amerikaner med absolut högst lön från nuvarande 20 % till nästan det dubbla på 39,6%. Dessutom pratas det redan nu om att också lägga fram ett förslag kring höjda bolagsskatter där nuvarande 21 % ser ut att kunna höjas till 28 %. Frågan är i så fall hur reaktionen skulle bli? Risken finns att skattebasen succesivt flyttas och att det som en konsekvens av det ändå inte blir någon positiv nettointäkt för staten.
Utöver de potentiellt höjda bolagsskatterna så hotar också högre råvarupriser bolagens vinster. Stora företag som Procter & Gamble och Coca-Cola har redan i sina Q1 kvartalsrapporter förberett investerare, kunder och konsumenter på kraftigt kommande prishöjningar med start senast i höst. Både Bloomberg Commodity index (BCOM) som speglar priset på 23 underliggande råvaror och Invesco DB Commodity Index (DBC) som speglar det underliggande priset av de 14 viktigaste och mest handlade råvarorna i världen, noteras i närheten av sina 3 års högsta.
När råvarupriser stiger så leder det till att de flesta företagen gör en kraftansträngning för att försvara sina marginaler. Tillvägagångsättet är allt som oftast att de skickar vidare de ökade kostnaderna till sina kunder som i sin tur skickar det vidare direkt till konsumenten. De övriga två alternativen: lägre vinst för ägarna eller lägre löner till de anställda, brukar inte vara speciellt populära. Någon måste i slutändan dra det kortaste strået och att höja priserna förfaller nästan alltid som den enklaste lösningen, vilket leder till prisinflation.
Antalet omnämningar av ordet "inflation" under presentationen av Q1 rapporterna för bolagen som ingår i S&P 500 index har hittills också mer än tredubblats mot året innan. Detta är det största hoppet i historien sedan mätningarna startade 2004. Det som nämns är framför allt att priset på råmaterial, transport och arbetskraft har gått upp.
Silverpriset fortsätter att visa relativ styrka mot guld, men har ännu inte stuckit i väg på uppsidan. I stället har det handlats stabilt i ett intervall mellan 24–26 dollar. Det kvartalsvisa snittpriset för silver står nu också 55% högre i USD under Q1 2021 jämfört med Q1 2020. Det är det högsta genomsnittliga silverpriset på 8 års tid. Det märks tydligt att silver som investering är hett just nu, framför allt på den fysiska efterfrågan från konsumenter. Keith Neumeyer som är VD för bolaget First Majestic kommenterar situationen på följande sätt: ”Volymen som vi ser i vår direktförsäljning är högre än vad jag har upplevt under de senaste 15 åren”.
Under senaste månaden tog grön-energi-bolagen mycket stryk. Vi ser det som en högst väntad rekyl och någonting som är övergående efter de enorma uppgångar som varit för många av bolagen i sektorn under det senaste halvåret. Trenden fortsätter att vara urstark under många år framåt då samhället ställer om från fossila till mer förnybara energialternativ. Efter ett första rekordsvagt kvartal för guldpriset i USD, som faktiskt var det sämsta första kvartalet för guld sedan 1982, så vände det upp igen under april månad. ”Zoomar” man ut så är dessutom det genomsnittliga guldpriset 13 % högre i Q1 2021 jämfört med Q1 2020 och noteras på fortsatt historiska rekordnivåer, endast överträffat av Q3 och Q4 i fjol.
Allt är som bekant en fråga om perspektiv när det kommer till investerande.
Stefan Abrahamsson, Co-Portfolio Manager; AuAg Silver Bullet fund, AuAg Precious Green fund.
Aktuellt
SENASTE
