Bildkälla: Stockfoto

AMF Aktiefond Nordamerika – ett kvartal präglat av osäkerhet för framtiden

AMF Aktiefond Nordamerika minskade 8,8 procent under årets andra kvartal. Fondens jämförelseindex backade samtidigt 7,7 procent. Dollarn stärktes med 8,8 procent vilket markant lindrade den negativa totalavkastningen för en svensk sparare.

Högre inflationssiffror än väntat fick amerikanska centralbanken Federal Reserve att höja styrräntan i snabbare takt än vad marknaden räknat med, och långräntan fortsatta att stiga till en bra bit över 3 procent. Även realräntan tog ett kliv uppåt, vilket fick de amerikanska börserna att falla med tvåsiffriga tal i lokal valuta.

Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari samt nedstängningen i Kina förvärrade de redan ansträngda förhållandena mellan efterfrågan och utbud globalt. Många råvarupriser var redan på topp men effekten av störd produktion, sanktioner och osäkerhet resulterade i ytterligare prisökningar, exempelvis nådde oljepriset tioårshögsta under kvartalet. Med stigande energipriser spenderar amerikanska konsumenter en högre andel av inkomsten vid bensinpumpen och till att värma upp sina hem.

”Trots den kraftiga uppgången spenderar konsumenterna fortfarande en mindre andel av inkomsten på energi än vid tidigare oljeprischocker på 1970-talet eller efter finanskrisen. Konsumenterna har även gynnats av en stark arbetsmarknad, rekordhög nettoförmögenhet och stora överskottsbesparingar ackumulerade under pandemin”, säger förvaltaren Ulf Alexandersson.

De inflationsbekymmer som präglat sentimentet en längre tid har måhända banat väg för ökad recessionsrisk härifrån. Således hade mer cykliska sektorer, liksom detaljhandelskedjor, kläder, hotell- och restauranger, samt högt värderade techbolag, en särskilt svag utveckling under kvartalet. Ingen sektor hade positiv avkastning, men defensiva sektorer som dagligvaror, hälsovård och utilities (samhällsservice) hade en relativt mildare nedgång.

Under kvartalet har fonden ökat portföljvikten inom dagligvaror, hälsovård och energi. Samtidigt har positionerna inom teknologi och verkstad reducerats, exempelvis positionen i maskinbolaget John Deere som under en längre tid varit ett större innehav.

Börsnedgången har i princip uteslutande varit driven av lägre värderingar av framtida vinster, inte lägre vinstantaganden. Efter att ha expanderat med nästan 50 procent under 2021 fortsätter marknaden att förvänta sig en vinsttillväxt om cirka tio procent under 2022, till stor del på grund av högre förhoppningar om vinsttillväxt inom energisektorn.

”Det kan tyckas naturligt att tolka raset på marknaden som ett tecken på en annalkande ekonomisk och företagsvinstkris, men hittills är det inte reflekterat i fundamentala vinstantaganden. Det kommer att vara stort fokus på huruvida bolagsrapporterna levererar i andra kvartalet, om redan höga marginaler kan bestå givet höga insatskostnader och lönetryck. Kanske visar det sig vara en utmaning efter att företagen redan har överträffat sina typiska vinster i mitten av cykeln”, menar Ulf Alexandersson.

Med stigande så kallade svansrisker (tail risks) och högre inflation som fortsätter att urholka konsumenternas köpkraft, väntas tillväxten i USA avta under de kommande månaderna. Medan sannolikheten för en lågkonjunktur ökar behöver en nedgång vare sig bli djup eller långvarig, förklarar förvaltaren.

”Mot slutet av kvartalet har räntorna kommit tillbaka ned något trots fortfarande förhöjd oro för inflationen, och en Fed som fortfarande är fast besluten att göra allt som krävs för att stoppa den. Mot denna bakgrund kan marknaderna redan ha börjat prisa in en ytlig lågkonjunktur eller åtminstone en ekonomisk nedgång och vi kan ha börjat närma oss en botten, avslutar Alexandersson.

Fondens tre största innehav vid kvartalets slut var Microsoft, Alphabet, samt Procter & Gamble.
Börsvärldens nyhetsbrev
ANNONSER