Bildkälla: Stockfoto

AMF Balansfond – ökat aktievikten successivt under kvartalet

AMF Balansfond steg med 4,4 procent under årets första kvartal, vilket var något sämre än jämförelseindex som steg med 5,2 procent. Inflationen stod fortsatt i fokus under inledningen av året men visade tecken på att falla i flera länder.

Centralbankscheferna, däribland den nye riksbankschefen Erik Thedéen, signalerade tydligt och med stor enighet att fortsatta åtstramningar krävs för att dämpa inflationen. Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 0,5 procentenheter till 3 procent i februari och flaggade för fler höjningar, samt att man kommer att börja sälja de statsobligationer som tidigare köpts.

Trots det var börshumöret inledningsvis gott. De flesta företag som fondens förvaltare Björn Lind pratat med tycks ha kunnat kompensera för ökade kostnader genom prishöjningar och rationaliseringar.

I mars präglades dock marknaden av den bankoro som startade i USA och som spreds till Europa sedan problemen i den schweiziska storbanken Credit Suisse uppdagades. Men fondens förvaltare påpekar att det finns flera skäl som talar emot en ny bankkris.

”Dels är bankerna idag mer reglerade och har starkare balansräkningar. Kollapsen i de amerikanska nischbankerna bottnar heller inte i kreditförluster utan i den likviditetskris som uppstod då kunderna försökte ta ut pengar, som till stor del var bundna i långa obligationer. Dessutom har både centralbanker och myndigheter varit snabba med att agera för att återställa förtroendet och minska spridningsriskerna”, skriver Lind.

Den defensiva allokeringen, med en lägre andel aktier än index, liksom den svenska aktieportföljen bidrog negativt till den relativa avkastningen. De utländska aktieinnehaven och räntedelen gav ett positivt bidrag.

I räntedelen var utgångsläget väldigt gynnsamt då året inleddes med historiskt höga räntor och generösa kreditspreadar. Avkastningen fick stöd främst av att kreditspreadarna gick ihop men även att marknadsräntorna sjönk något under kvartalet.

Fondens utlandsdel fick positivt bidrag av bland annat innehavet LVMH i lyxsektorn drivet av återöppningen av den kinesiska ekonomin. Fonden gynnades vidare av ett relativt litet innehav i energisektorn, som uppvisade den sämsta utvecklingen till följd av sjunkande energipriser. Även finanssektorn gick svagt.

På Stockholmsbörsen gick konsumentvaror, verkstad och råvaror bäst. Innehaven i Autoliv, HMS Networks och Volvo bidrog positivt till fondens relativa avkastning, medan SEB, Billerud och Balder gav negativa bidrag.

Vidare ökades positionen i EQT efter att aktien kommit ner i pris samt köp av fler aktier i Embracer och i Swedbank som levererade ett bättre resultat för fjärde kvartalet 2022 än väntat. De största nettoförsäljningarna gjordes i Essity, Autoliv och H&M.

Ett innehav som förvaltaren menar borde ha fortsatt stor potential är Investor. Bolaget har en imponerande historik av att prestera bättre än börsutvecklingen och har slagit index tolv år i rad. Investor har en stabil portfölj av såväl noterade som onoterade tillgångar och en stark balansräkning som möjliggör en fortsatt hög förvärvsaktivitet. Värderingen av aktien har kommit ner och fondens förvaltare tror att trenden av att slå index kommer att fortsätta.

Fondens förvaltare ökade aktieexponeringen successivt under perioden. För att anpassa portföljen till den ökade oron i finanssektorn reducerades innehaven något i mindre europeiska banker till förmån för större amerikanska banker, såsom JP Morgan. Fondens förvaltare har också blivit mer försiktig till de relativt sett mer räntekänsliga småbolagen och sålt en del av fondens småbolagsterminer.

I fondens räntedel var möjligheterna till nyinvesteringar få i det stökiga marknadsklimatet. Fonden investerade dock i en grön obligation med hög kreditvärdighet från danska Jyske Bank.

Inför den kommande perioden konstaterar Björn Lind att osäkerheten vad gäller inflationen, räntorna och konjunkturen kvarstår. Riskerna framstår som något större för den förhållandevis mer räntekänsliga svenska ekonomin, vilket kan sätta press på bolagens vinstprognoser.

”Vi räknar med att ekonomin bromsar in. Därtill har vi den åtstramning bankoron för med sig när bankerna blir försiktigare i sin utlåning. Centralbankerna kommer att balansera på en slak lina då de ska hantera inflationen och förtroendefrågan för banksystemet parallellt.”

Vad gäller marknadsräntorna är det dock svårt att förutspå hur dessa kommer att utvecklas och förvaltaren menar att det finns anledning att ta del av det höga ränteläget nu.

”Räntorna ligger på en helt annan nivå idag än när vi gick in i 2022 och räntedelen i fonden kan bidra positivt till avkastningen, samtidigt som den utgör en krockkudde om det uppstår en ny svacka på aktiemarknaden. Fonden är därför ett bra alternativ för den som vill sprida riskerna”.

Lind menar att när konjunkturen vänder upp så småningom kommer det att dyka upp tillfällen att agera på aktiemarknaden.

”Vi har redan haft en längre period av fallande till oregelbunden börs och det kan vara så att vi snart ser slutet av björnmarknaden. När den amerikanska centralbanken närmar sig sin sista höjning är det dags att vässa pennan och göra upp en köplista över bolag som gynnas tidigt av en konjunkturuppgång”.

Aktieportföljen är fortsatt balanserad med innehav i bolag som bedöms ha goda utsikter i en osäker miljö, såsom Microsoft, Berkshire Hathaway, Astra Zeneca och East Japan Railway. Sverigedelen är överviktad i investmentbolag och informationsteknologi, samt underviktad i teleoperatörer och dagligvaror. De största svenska innehaven är Investor, Volvo, SEB, Atlas Copco och Epiroc.

Durationen i fondens räntedel justerades och var vid kvartalets slut mer neutral. Övervikten i företags- och bostadsobligationer kvarstår, liksom en försiktig inställning till fastighetsobligationer.
Börsvärldens nyhetsbrev
ANNONSER