Den svenska företagsamheten – En krönika om entreprenörer och dess världsledande företag (del 2)

I det förra numret av Börsvärlden kunde du läsa den första delen av tre i en artikelserie om den svenska företagsamheten. I ett land som präglats av uppfinningsrikedom och småföretagande, riskvilja och innovation har ett antal entreprenörer höjts sig över mängden och rest företag som inte bara blivit störst i Sverige utan även intagit världsledande positioner globalt. Om dessa entreprenörer och deras verk handlar denna krönika.

I den första delen av denna företagskrönika har vi fokuserat på några av de allra rikaste tillika mest kända svenska imperiebyggarna såsom Kamprad, Rausing och Nobel. I denna krönikas andra del berättar vi om en innovatör och företagsbyggare som inte blivit fullt så känd som ovan nämnda trojka men ändå har haft en enorm betydelse för svensk företagsamhet. Här följer historien om Sven Wingquist, mannen som grundade den Svenska Kullagerfabriken, SKF och därutöver finansierade det företag som på 80-talet kom att bli landets allra största.

"Sven Wingquist var en svensk uppfinnare som grundade en hel industri. Sfäriska kullager som han tog patent på 1907 erövrade världen. Svenska Kullagerfabriken, SKF är än idag ett ledande internationellt företag."

 Citat från Tekniska museets hemsida

Sven Gustaf Wingquist föddes 1876 i Kumla. Han studerade och var en mönsterelev vid Örebro tekniska elementarskola innan han sökte sig till ingenjörsutbildningen Lennings vävskola i Norrköping. Under en resa till USA besökte den framtida innovatören textilfabriker för att lära sig mer om hur industriproduktion kunde effektiviseras. Historien påminner så lång mycket om Ruben Rausings resa till staterna som ledde till att denne gigant inom svensk företagsamhet utvecklade helt nya visioner och sinom tid ett världsföretag.

Sven Wingquist skulle efter ett antal betydande insatser inom svensk industri komma att bli känd som kullagrets förnyare och utvecklare. Nämnas bör att han inte uppfann kullagret, ty sådana tillverkades rean i Tyskland. Det Wingquist gjorde var att förbättra kullagret i fråga om funktionalitet och kvalitet och år 1896 var han klar med sin innovation.

Konstruktion var enkel och bestod av två ringar och dubbla kulrader med belastningen fördelad jämnt mellan kulorna. År 1907 grundades Svenska Kullagerfabriken, SKF och patent togs på den nya modellen, först i Sverige och snart i ytterligare 10 länder. Beställningarna började snart strömma in. 

Volvo, från början en tillverkare av personbilar är idag främst en lastbilstillverkare.

Svenska Kullagerfabriken och Volvo

Redan åtta år efter att Svenska Kullagerfabriken grundats hade detta blivit en framgångssaga och ett världsföretag med fabriker i närmare 30 olika länder. Wingquist verkade som VD fram till 1919 då han intog rollen som styrelseordförande. Han hade utöver intresset för kullager och företagsbygge också ett stort intresse för bilar. Detta intresse skulle komma att resultera i det som med tiden blev Sveriges största företag.

Den initiala idén till ett nytt billföretag kom från två av SKF:s medarbetare, Assar Gabrielsson och Gustaf Larson. Wingqvist trodde omedelbart på iden och finansierade till stor del det företag som han själv skulle komma att döpa till VOLVO. (Namnet hämtades från ett latinsktord som betyder "jag rullar".) Sven Wingquist gick bort 1953 och hans namn var då för all framtid förankrat som ett av de allra största i svensk industrihistoria. SKF är fortfarande en ledande tillverkare av kullager och finns i 130 länder. Både SKF och Volvo återfinns idag på Stockholmsbörsens lista över de allra största företagen; OMXS30.