Flera riksbanksledamöter betonade vid förra mötet de osäkerhetsfaktorer som finns kring utvecklingen i omvärlden och att dessa i ett dåligt scenario kan få betydande negativa konsekvenser även för svensk ekonomi.
Det framgår av protokollet från Riksbankens möte den 23 oktober, då centralbanken lämnade reporäntan oförändrad vid -0,5 procent. Samtidigt upprepades budskapet om att i december eller februari vidta den första höjningen på över sju år.
Den prognosen är avhängig av att den ekonomiska utvecklingen blir ungefär som Riksbanken förväntar sig.
Riksbankens ordförande Stefan Ingves gav i samband med beskedet i oktober sken av att han tar turbulensen i omvärlden med ro. Han sade att handelsdispyter och andra omvärldsfaktorer visserligen är en källa till oro, men att de ännu inte har gett något avtryck i världshandeln eller Riksbankens prognoser.
Att döma av protokollet var risken för att globala osäkerhetsfaktorer får konsekvenser för svensk ekonomi i alla fall någonting som dryftades under det penningpolitiska mötet.
Exempel som lyftes fram var enligt protokollet riskerna förknippade med "upptrappade handelskonflikter mellan USA och omvärlden, osäkerheten om den långsiktiga stabiliteten i de italienska statsfinanserna och effekterna av Storbritanniens utträde ur EU."
Stefan Ingves uttryckte vid presskonferensen i oktober även en tilltro till att inflationen kommer att vara nära målet om 2 procent även när nuvarande stöd från stigande energipriser faller bort. Den synen verkar delas av fler i Riksbanken då flera ledamöter påpekade att förutsättningarna är goda för att inflationen ska vara nära målet även när ökningstakten i energipriserna dämpas.
Samtidigt poängterade flera ledamöter att stegen mot högre räntenivåer måste tas med försiktighet så att inflationen kan hålla sig stabil kring målet även de kommande åren. Några ledamöter påminde också om riskerna på den svenska bostadsmarknaden och skuldsättningen bland de svenska hushållen.
Aktuellt
SENASTE
