Detta gör han efter en turbulent vår när 35 fonder tvingades stänga för handel.
- Som jag ser det ligger felet inte i fondförvaltarnas agerande utan snarare i den underliggande marknadsstrukturen i Sverige. Vårens extrema turbulens på kreditmarknaden var nämligen ett ganska unikt svenskt fenomen. Om vi exempelvis tittar på USA fungerade marknaden där mycket bättre under samma period, kommenterar investeringschefen.
Nedan följer delar av de fem punkterna.
1. Införande av ett rapporteringssystem för obligationshandeln
"Till skillnad från aktier, som vanligtvis handlas publikt på börsen, sker handel i företagsobligationer ofta över disk (eller OTC efter engelskans ”over the counter"). Transaktionerna genomförs utanför reglerade handelsplatser av enskilda motparter där informationen normalt inte rapporteras offentligt. I syfte att öka transparensen på obligationsmarknaden finns det i USA ett rapporteringssystem som heter TRACE (trade reporting and compliance engine). Efter en transaktion kan man, inom loppet av 15 minuter, se vilken obligation som har handlats, vilka parterna var, samt pris och transaktionsvolym."
2. Börshandlad obligationsfond (ETF)
"En sak som vi som förvaltare gör i tider av stress är att vi investerar ifrån både den långa och den korta sidan i de stora innehaven hos börshandlade obligationsfonder, så kallade ETF:er. En börshandlad fond administreras genom en process som kallas för ”Creation & Redemption” vars syfte är att balansera utbud och efterfrågan på fondandelar och därmed säkerställa att priset på andelarna inte väsentligt avviker från fondens nettoandelsvärde (NAV). Processen skapar ett stort handelsflöde och bidrar därmed till ökad likviditet i marknaden."
3. Förbättra den svenska repomarknaden
"I Sverige finns det ingen riktigt fungerande repomarknad för företagsobligationer vilket omöjliggör skapandet av en börshandlad kreditfond. En förutsättning för ETF-förvaltningen är att bankerna har möjligheten att ”blanka” obligationer. Om man inte kan låna obligationen man är ”kort” kommer produkten inte att fungera."
4. Införande av likviditetskrav på fondernas innehav
"De krav som ställs på europeiska så kallade UCITS-fonder är relativt generösa jämfört med de fonder som regleras av amerikanska myndigheter. Många investerare tror att det finns ett naturligt samband mellan en fonds likviditet och likviditeten i de underliggande tillgångarna. Det är en förenkling som ofta är helt felaktig. Enligt amerikanska SEC (Securities and Exchange Commission) ska så kallade open-ended mutual funds inte ha mer än 15 procent i illikvida tillgångar. Denna regel finns just i syfte att minimera risken för att fonder stängs för uttag."
5. Överlåt NAV-sättning till tredje part
"I Sverige är det inte ovanligt att fondbolag rapporterar in sina egna fonders NAV-kurser själva (värdet på fondens tillgångar minus avgifter, delat med antalet andelar). Som vi har sett riskerar prismekanismen att fungera dåligt i stressade situationer, vilket försvårar NAV-sättningen väsentligt. När priserna på underliggande tillgångar inte är helt tydliga uppstår det enligt mig en tydlig intressekonflikt om det är fondbolaget självt som avgör vilken NAV-kurs som skall visas. Det är inte långsökt att tänka sig att det enskilda fondbolaget kan ha incitament att göra alltför gynnsamma uppskattningar av priset på underliggande tillgångar".
Utgångspunkten borde vara att det är en dedikerad tredje part som ansvarar för NAV-sättningen.
Aktuellt
SENASTE
