Patel berättar att DWS lanserade sin första infrastrukturfond, DWS Invest Global Infrastructure, redan 2008. Målet var att investera i företag som äger och driver tillgångar inom infrastruktur, en strategi som möjliggör att dra nytta av stabila kassaflöden och lägre känslighet för ekonomiska svängningar.
Under de senaste åren har digitaliseringen och avkarbonisering tagit plats som två strukturella trender inom sektorn, och DWS har anpassat sig för att fånga upp dessa möjligheter. För att möta den växande efterfrågan lanserades DWS Invest ESG Next Generation Infrastructure i maj 2020, med fokus på att investera i projekt som formar framtidens infrastruktur.
Hur ser investeringsstrategin ut och vilka är era fokusområden?
Fonden DWS Invest ESG Next Generation Infrastructure har en tydlig inriktning på reglerade allmännyttiga bolag, smarta elnät, datalagring och förnybar energiteknik. Patel berättar att de även ser potential i sektorer som transport, e-handelsfastigheter och social infrastruktur.
“För att investera i dessa segment krävs expertkunskaper om själva tillgångarna samt förståelse för ekonomiska och affärsrelaterade ämnen. På DWS drar vi nytta av våra erfarna och dedikerade sektoranalytiker, som identifierar de bästa idéerna inom varje sektor”, säger Patel.
Fondens portfölj består av 35-45 innehav, där varje företag måste ha ett tydligt fokus på att bidra till nästa generations infrastruktur.
På frågan kring hur utsikterna för infrastruktursektorn påverkas av en period med låg global tillväxt menar Patel att infrastruktur historiskt sett har visat sig vara motståndskraftig i tider av lägre global tillväxt.
Bolag som tillhandahåller nödvändiga tjänster såsom vatten, el och telekommunikation fortsätter att generera stabila kassaflöden även under ekonomiska nedgångar. Därför tenderar infrastrukturen att vara mindre känslig för svagare ekonomisk tillväxt jämfört med andra sektorer.
Vilka geografiska marknader ser ni som mest intressanta just nu?
“Vi ser en stor potential för investeringar i europeiska infrastrukturbolag. För att stödja EU:s mål om minskade koldioxidutsläpp ser vi företag med innovativa affärsmodeller växa fram. Till exempel stödjer vägtullsoperatörer elektrifieringen av vägtrafiken genom att installera ett omfattande laddningsnätverk längs sina motorvägar tillsammans med nätoperatörer, eller nätoperatörer som använder artificiell intelligens för att förbättra effektiviteten i sina elnät."
Gällande vilka utmaningar man ser för infrastruktursektorn, både på global nivå och i Europa, framhåller Patel att hårdare regleringar kan vara en utmaning, särskilt för bolag som är beroende av fossila bränslen.
“Elproduktion från förbränning av fossila bränslen står för mer än 40 procent av CO2-utsläppen. Med globala initiativ som Parisavtalet måste både länder och företag minska sina koldioxidutsläpp. Infrastrukturföretag som fokuserar på traditionell energi måste hitta lösningar för att minska sina koldioxidutsläpp, men konfronteras ofta med regleringar och byråkratiska hinder som bromsar nödvändig utveckling eller förbättringar. Detta kan dock också vara en möjlighet för företag som tillhandahåller innovativa lösningar.”
I Europa uppges initiativ som EU:s gröna giv eller REPowerEU kunna hjälpa infrastrukturbolag att skapa rätt incitament.
Avslutningsvis ger förvaltaren sin syn på infrastruktursektorn i Sverige och Norden. Patel ser Norden, och särskilt Sverige, som föregångare inom förnybar energi. Med många intressanta projekt inom framförallt havsbaserad vindkraft ser förvaltaren stor potential i att bolagen från regionen kan använda sin expertis när de väl expanderar sina verksamheter till andra länder.
“Dessutom är Norden ledande inom gröna vätgasprojekt. Även om det kommer att ta tid att utveckla dessa projekt kan de fungera som en plan för att hjälpa till att minska koldioxidutsläppen i industrier som inte kan övergå till elektrifiering.”
Aktuellt
SENASTE
