priser på fastighetsaktier”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i ett pressmeddelande i samband med den nysläppta Fastighetsrapporten.
Handelsbanken konstaterar att USA:s handelspolitiska utspel och Europas försvarsinvesteringar har återuppväckt ränteoron. De handelspolitiska utspelen om tullar skapar osäkerhet om såväl konjunkturutvecklingen, inflationstrycket som ränteutvecklingen. Dessutom har det säkerhetspolitiska läget ändrats och Europa förbereder sig nu för att rusta upp försvaret.
Förutsättningarna är på plats för en fortsatt svensk återhämtning, även om den förnyade
ränteoron påverkar hela fastighetsmarknaden, som i nuläget är något mer avvaktande, skriver Handelsbanken.
”Vi räknar med att Riksbanken ligger still med styrräntan och att bundna räntor bara stiger
svagt. Det betyder att räntekostnader är betydligt lägre än de senaste åren och ger
förutsättningar för fortsatt förbättring på fastighetsmarknaden”, säger Christina Nyman.
Det finns risk att inflationen stiger ytterligare så att Riksbanken behöver höja räntan.
”Vår bedömning är att inflationsoron kommer att dämpas, delvis för att kronan har stärkts
tydligt vilket dämpar inflationstrycket”, säger Christina Nyman.
Ökade försvars- och infrastruktursatsningar kan på kort sikt bidra till högre aktivitet i
ekonomin och på så vis också gynna fastighetsmarknaden.
Efter ett fjolår med tilltagande försäljningsaktivitet, stärkt köpkraft hos hushållen och
upprepade räntesänkningar är 2025 upplagt för fortsatt återhämtning på bostadsmarknaden.
”Trots en trevande inledning av året räknar vi med att bopriserna stiger med cirka fyra
procent i år då hushållens inkomster fortsätter att förbättras. Vi antar att bolånetaket höjs och
att amorteringskravet lättas vid årsskiftet. Det tror vi bidrar till att bostadspriserna ökar än
mer 2026 och 2027”, säger Christina Nyman.
Bortsett från utbyggnaden av försvaret och kriminalvården förväntas inte någon större
uppgång i byggandet. Bostadsbyggandet har stabiliserats på en lägre nivå.
”Höga byggkostnader och lägre befolkningstillväxt håller tillbaka efterfrågan på
nyproducerade bostäder. Samtidigt har byggboomen av industrilokaler avtagit och trenden
med allt färre butiker fortsätter. Byggsektorn kommer inte vara ett draglok för svensk
ekonomi de kommande åren”, säger Christina Nyman.
Hyresmarknaden för kommersiella lokaler är fortsatt svag och det hänger sannolikt till viss
del ihop med svag konjunktur men också med att företag ser över sina lokalbehov. Höga hyresnivåer motiverar också företag att minska på kontorsytan.
"Sannolikt har vi ännu inte sett slutet på de stigande kontorsvakanserna, men där skillnaderna är stora mellan olika områden och fastigheters standard. Det är en kombination av faktorer som leder till strukturella förändringar på Stockholms kontorshyresmarknad men som inte påverkar
efterfrågan på kontor på mindre orter på samma sätt", skriver Handelsbanken.
Aktuellt
SENASTE
