Fed kommer fortsätta vara stor aktör på obligationsmarknaden under överskådlig tid – Enter Fonder

Det är penningpolitiken, framförallt i USA men även till viss del Europa som låg bakom den goda riskaptiten trots en tämligen dyster framtidsbild. Det framgår av Enter Fonders marknadsanalys, signerade förvaltarna Anders Wilson och Jon Hyltner på Enter Fonder.

Efter höstens kraftiga börsfall har Fed gjort klart att man åtminstone tar en paus med räntehöjningar. Marknaden har gått från att prissätta en amerikansk styrränta kring 3 procent om ett år till att nu istället prissätta räntesänkning.

Förvaltarna är av uppfattningen att Fed har velat få upp räntan bland annat för att hjälpa pensionssystemet som kommit under stor press efter närmare tio år av nollränta i USA.

Ur den aspekten bedöms därför Fed kunna kosta på sig att ta det lite lugnare och avvakta utvecklingen för att se om ytterligare höjningar verkligen behövs. På den positiva sidan finns ju även att Fed, om konjunkturen skulle försämras mer än väntat, sannolikt skulle börja sänka räntan för att på det sättet stimulera ekonomin, kommenterar förvaltarna.

Analytikerna bedömer att Fed kommer att fortsätta vara en mycket stor aktör i obligationsmarknaden under överskådlig tid. Fed verkar senare i år komma att avsluta sitt QT, quantitative tapering. Förvaltarna pekar dock på att Feds analyser pekar på att effekterna på likviditeten i banksystemet varit större än väntat varför man verkar landa i att från och med i höst bibehålla balansräkningen på nuvarande nivå.

Till detta kommer att ECB, som avslutade sina nettoköp av obligationer i december, verkar ha kommit på andra tankar. Man har tidigare talat om en första räntehöjning under hösten, "men den känns alltmer osannolik".

Trots Riksbankens låga reporänta på -0,25 menar förvaltarna att det finns ett par saker som skulle kunna tala för en starkare krona framöver. En sak är hur Riksbanken kommer att hantera fortsatta förfall och återköp av obligationer. Det finns väldigt tydliga samband som visar att det land vars centralbank expanderar sin balansräkning mest (på relativbasis) får se sin valuta försvagas mest. Detta kan vara en förklaring till att kronan gått väldigt svag efter räntehöjningen i december.