”Penningpolitiken och finanspolitiken är nog generellt sett mer beroende av varandra än vi hittills har trott och detta beroende har dessutom blivit ännu tydligare idag”, sa Jansson.
Med en mer aktiv finanspolitik skulle det bli lättare att hålla inflationen på en nivå som gör att penningpolitiken har utrymme att motverka lågkonjunkturer och hög arbetslöshet även i framtiden, menar Jansson.
Han lyfte också fram andra skäl än inflationsutvecklingen till att finanspolitiken kan behöva spela en mer aktiv roll framöver.
”Om offentliga satsningar, som kanske förr eller senare ändå behöver göras, kan finansieras till en historiskt låg kostnad så framstår det som ett bra tillfälle att genomföra dem. Och behoven på det här området är som bekant stora”, resonerade Jansson.
Han sa också att Sverige har goda förutsättningar för att låta finanspolitiken bli mer aktiv, eftersom offentliga skulden är låg i ett internationell perspektiv.
”En tanke skulle kunna vara att finanspolitiska beslutsfattare aviserar att de kommer att låta politiken vara expansiv under en viss tid enligt en på förhand angiven bana eller tills ett visst mål är uppnått. Finanspolitiska rådet skulle sedan kunna få uppgiften att under den tiden utvärdera politiken och dess effekter”, menade Jansson.
Han avslutade med att säga att det kommer krävas mycket arbete för att omsätta dessa tankar och idéerna i praktiken.
"Men inga problem går att lösa genom att vi blundar för dem i stället för att ta tag i dem. Det underlättar om vi kan ha en öppen, prövande diskussion där det övergripande målet är att få svensk ekonomi att fungera så bra det bara går."
Aktuellt
SENASTE
