Direktionen hade en diskussion huruvida man skulle sänka med 25 eller 50 punkter.
"Konsumentpriserna fortsätter att utvecklas i linje med våra prognoser och vi ser få konkreta tecken på nya inflationsimpulser. Den internationella industrikonjunkturen fortsätter samtidigt att försvagas och i Sverige är den inhemska efterfrågan ännu dämpad. Tillväxten är inte så stark som vi och andra bedömare förväntat oss, även om hushållen alltjämt tror att läget kommer att förbättras", sade Riksbankschefen Erik Thedeén.
Thedéen sade också att det inte finns några starka skäl till att revidera räntebanan.
"...jag ser i nuläget inte några starka skäl att i övrigt revidera räntebanan, även om osäkerheten kring vår räntebana har ökat. Vi gjorde ju bedömningen i september att räntan under nästa år troligtvis kunde sänkas ned till en nivå strax över 2 procent. Den planen framstår fortfarande som rimlig."
Direktionsmedlemmarna hade också en diskussion kring det amerikanska presidentvalet som ägde rum dagen innan den 5 november.
"Vi har samtidigt andra risker att ta hänsyn till, bland annat relaterade till den ekonomiska politiken i omvärlden. Gårdagens amerikanska val är naturligtvis av särskild vikt, inte minst vad gäller konsekvenserna för USA:s handelspolitik. Det är tänkbart att olika faktorer i omvärlden framöver skulle kunna samverka på ett negativt sätt, så att exempelvis priserna på många importvaror stiger samtidigt som kronan försvagas påtagligt, från dagens redan svaga nivå", sade Thedéen.
De risker som finns, bland annat de kopplade till det amerikanska valet, talar inte entydigt för högre inflation; att USA och andra länder ändrar sin ekonomiska politik kan också leda till lägre inflation, uppgav Thedéen.
"Osäkerheten har ökat men den riskjusterade inflationsprognosen har inte nödvändigtvis ändrats så mycket. Det gör att det nu är rimligt att ta fasta på de svagare konjunkturutsikterna och att anpassa penningpolitiken därefter. Men det innebär också att vi behöver ha särskild vaksamhet och handlingsberedskap för radikalt olika scenarier. Kronans fortsatta utveckling är här av särskild betydelse.
Kronans försvagning diskuterades också.
"Mycket tyder dock på att det främst är nyheter om den amerikanska ekonomin och valet som
påverkat kronkursen den senaste tiden. Överlag tycker jag att vi måste titta på kronans utveckling över en längre tidshorisont och inte enstaka dagar eller månader. En penningpolitik som leder till en god ekonomisk utveckling för svensk ekonomi bör också tala för en starkare växelkurs på sikt", sade Aino Bunge, vice Riksbankschef.
Anna Breman, vice Riksbankschef, ser fortfarande ytterligare räntesänkningar i linje med vad som kommunicerades i september.
"Men, om utsikterna för inflationen ändras kommer penningpolitiken att anpassas", sa Breman.
Aktuellt
SENASTE
