”Världsekonomin har hittills visat sig vara förhållandevis motståndskraftig mot stigande priser och räntor. Men det är tydligt att räntehöjningarna nu börjar sätta avtryck även i omvärlden”, sade Flodén som pekade på de pågående bankproblemen i USA och Schweiz.
”Vi vet att svenska hushåll och företag är räntekänsliga. I en del andra ekonomier är det inte lika tydligt var ränteriskerna finns.”
Riksbanken hade väntat sig att den underliggande inflationen skulle vända ned snabbare.
”Vi hade väntat oss att nu börja se tecken på en vändning i den underliggande inflationen. Istället har det gått åt fel håll”, uppgav Flodén. ”Jag tycker ändå att det finns gott hopp om att prisökningarna ska dämpas och att inflationen ska falla snabbt senare i år. Energipriserna har kommit ner och internationella frakt- och råvarupriser har börjat sjunka."
Han lyfter fram att Riksbanken befinner sig i ett svårt och osäkert läge och att man kommer ta del av "ytterligare information" innan nästa penningpolitiska möte som kan påverka inflationsutsikterna och utformningen av penningpolitiken.
"Exakt vad det betyder i termer av räntehöjningar och penningpolitik återkommer vi till i vårt besked i slutet av april. Men vi kommer att göra det som krävs för att inflationen inom rimlig tid åter ska bli låg och stabil", sade han.