Riksbanken uppger i sina kommentar att bankens räntehöjningar har bidragit till att den tidigare så höga inflationen har sjunkit. Men bortsett från energipriserna är inflationen fortsatt för hög och det finns risk för bakslag.
Centralbanken uppger vidare att en åtstramande penningpolitik bedöms fortfarande vara nödvändig för att inflationen ska stabiliseras nära målet.
Samtidigt bedömer direktionen nu att det är mindre risk för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer. Styrräntan kan därför troligen sänkas tidigare än vad som indikerades i prognosen i november.
"Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma är det inte uteslutet att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år", skriver Riksbanken.
Det finns alltså förutsättningar för en låg och stabil inflation. Men direktionen betonar också att det finns risker som kan göra att inflationen stiger igen, exempelvis nya utbudsstörningar till följd av den geopolitiska oron, att företagens prissättningsbeteende ännu inte normaliserats eller att kronan åter försvagas kraftigt.
"Penningpolitiken behöver därför anpassas med försiktighet för att säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras kring målet", skriver Riksbanken.
Riksbanken uppger också att ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna är avgörande för hur penningpolitiken kommer att utformas.
Vidare har direktionen som ett led i normaliseringen av Riksbankens balansräkning även beslutat att utöka försäljningarna av nominella statsobligationer från 4,2 till 5,7 miljarder kronor per månad från och med februari i år. Totalt ökar därmed försäljningstakten från 5 till 6,5 miljarder kronor per månad.
| Riksbanken, % | januari, 2024 | Konsensus | november, 2023 |
| Styrränta | 4,00 | 4,00 | 4,00 |
Aktuellt
SENASTE
