Riksbanken skriver att det efter en lång period med låga räntor och stigande tillgångspriser är svårt att veta hur olika aktörer klarar av anpassningen till ett högre ränteläge. Detta gäller även i den svenska ekonomin, där räntekänsligheten i vissa sektorer är stor.
Tydlig tudelning inom pressad fastighetssektor.
"De högre räntorna gör det dyrare för fastighetsföretagen att finansiera sig och leder till lägre fastighetsvärden. För vissa företag är situationen särskilt svår, medan andra har bättre förutsättningar att hantera det nya ränteläget. Om räntorna stiger ytterligare eller ligger kvar på en högre nivå under lång tid och aktiviteten i ekonomin bromsar in ännu mer kan problemen dock växa ytterligare. Fastighetsföretagen behöver därför minska sina finansiella risker", skriver Riksbanken.
Bankerna har tillräckligt med kapital.
"Riksbankens beräkningar pekar på att bankerna har tillräckligt med kapital för att hantera en större ekonomisk nedgång och betydande problem i fastighetssektorn. Men förtroendeeffekter som kan påverka bankernas förmåga och vilja att tillhandahålla krediter är svåra att fånga i sådana beräkningar", skriver Riksbanken.
Hushållen är känsliga för störningar.
"Den höga skuldsättningen och de korta räntebindningstiderna gör hushållen känsliga för störningar. Därutöver har bostadsrättsföreningar ofta egna skulder som påverkas av de högre räntorna, vilket kan leda till högre avgifter för medlemmarna", skriver Riksbanken.
Riksbanken anser vidare att det behövs en bred översyn av bostadspolitiken för att bostadsmarknaden ska fungera bättre och bidra till en långsiktigt hållbar skuldutveckling.
"Det är också viktigt att behålla amorteringskraven och bolånetaket. Det främjar en sund kreditgivning och stärker amorteringskulturen över tid. Det är dock bra att det finns viss flexibilitet kring amorteringskraven, så att bolånetagare med särskilda skäl kan få undantag."
Aktuellt
SENASTE
