När generativ AI kommer till användning inom det offentliga kan det öppna dörrar för snabbare handläggning, effektivare processer och förbättrad medborgarservice. Trots dessa fördelar visar SAS undersökning att endast 44 procent av myndigheterna har börjat använda generativ AI, jämfört med 54 procent i andra branscher. Att vilja men inte kunna, på grund av exempelvis motstånd mot förändring i vissa delar av organisationen, och föråldrade system, är en situation som offentlig sektor måste komma förbi. Utmaningarna är stora, men så är också möjligheterna.
Teknik utan rätt styrning är en risk för samhället
Offentlig sektor är med rätta försiktig när det gäller generativ AI, särskilt med hänsyn till dataintegritet och etiska aspekter. Men en framgångsrik AI-strategi kräver tydlig styrning, vilket många myndigheter ännu saknar. Enligt vår undersökning har bara drygt hälften (52 procent) av de tillfrågade myndigheterna formulerat policyer för AI-användning, jämfört med 61 procent i övriga sektorer, och bara 5 procent har en plan för AI-styrning (AI governance).
Att införa AI utan styrning skapar inte bara en otydlighet kring vad tekniken får och inte får göra – det kan också få allvarliga konsekvenser. Till skillnad från vissa privata aktörer har offentlig sektor en lång historia av förtroende att förvalta. Tydliga ramverk, etik och en ansvarsfull användning av AI måste ligga till grund för hur tekniken får användas inom det offentliga. Utan sådan styrning kan AI förlora sin legitimitet, och myndigheter riskerar att hamna på efterkälken när EUs nya AI-lagstiftning träder i kraft fullt ut.
Syntetiska data kan bli ett genombrott – om vi vågar använda dem
En central fråga för offentlig sektor är hur man ska hantera känsliga data i en AI-driven verksamhet. Här kan syntetiska data, alltså data som genererats för att efterlikna verkliga data utan att röja personuppgifter, vara en avgörande lösning. Genom syntetiska data kan man testa AI-modeller och algoritmer på ett sätt som skyddar individens integritet, utan att ge avkall på analyskvaliteten.
Men i vår undersökning ser vi att nästan en tredjedel (32 procent) av de offentliga beslutsfattarna tvekar inför att använda syntetiska data, betydligt fler än i andra sektorer. Det är en oroande signal. För offentlig sektor, som arbetar under strikta regler för datasäkerhet, ger syntetiska data en möjlighet att arbeta med AI på ett tryggt sätt. Här finns ett stort värde för exempelvis vård, utbildning och transport där syntetiska data skulle kunna skapa tillförlitliga underlag utan att riskera individers integritet.
Det framgår inte av undersökningen vad motståndet beror på, men det skulle kunna handla om bristande kunskap om hur syntetiska data kan användas i befintliga system, eller osäkerhet kring kvaliteten och datasäkerheten i användning av syntetiska data. Dessa utmaningar borde dock inte behöva utgöra några större problem.
Det krävs mod att bli ledande inom AI
Att offentlig sektor skulle vara mer försiktig än privat sektor är inte förvånande – men försiktighet bör inte bli ett hinder. Myndigheters uppdrag är att förbättra medborgarnas liv och stödja hållbar samhällsutveckling, och för att göra det krävs visst mod att pröva nya vägar och teknologier. Generativ AI har potential att omstöpa allt från vård till offentlig administration, men för att ta tillvara på dess fördelar krävs en tydlig strategi och kontinuerlig utbildning inom AI-området.
För den offentliga sektorn handlar det nu om att skapa en plan där teknik, data, organisation och regelverk går hand i hand. Tekniken är inte ett mål i sig, utan ett verktyg för att stärka samhällsnyttan. Genom att satsa på AI-styrning och öppna sig för syntetiska data kan offentlig sektor ta ett viktigt steg mot en mer effektiv, transparent och ansvarsfull framtid.
/ Josefin Rosén, expert på tillförlitlig och etisk AI-använding på SAS Institute
Aktuellt
SENASTE
