I blickfånget stod i år centralbankerna som efter flera år med höjda styrräntor för att motverka stigande inflation ansåg att det var läge att inleda räntesänkningscykeln mot bakgrund av markant minskad inflationspress.
Riksbanken sänkte styrräntan redan i maj, ECB följde efter i juni medan Bank of England och Fed påbörjade sina sänkningar i augusti respektive september. På marknaden finns det förväntningar om att styrräntorna kommer att sänkas ytterligare under 2025.
På det geopolitiska planet var Ukrainakriget fortsatt i fokus vid sidan av den eskalerade situationen i Mellanöstern mellan Israel och Hamas. I bakvattnet lurar också Israels ärkefiende Iran som i april besköt Israel för första gången direkt från eget territorium med flera hundra robotar och drönare. I början av december föll även Assad-regimen i Syrien, vilket ytterligare har spätt på oron i regionen.
Den stora händelsen under hösten var att Donald Trump vann presidentvalet i USA. Därtill tog Republikanerna makten över båda kamrarna i amerikanska kongressen, vilket kommer ge dem större möjligheter att driva igenom sin politik. Frågor som ligger varmt om Trumps hjärta är handelspolitiken (höjda tullar mot omvärlden) och finanspolitiken (sänkta skatter) samt striktare immigrationspolitik.
Den kanske viktigaste frågan på kort sikt är dock USA:s hållning i Ukraina-kriget där USA har haft en stödjande roll till Ukraina. Trump har sagt att han vill avsluta kriget så fort som möjligt. Donald Trump tillträder presidentämbetet den 20 januari.
Indexutveckling sedan 1986 i bifogad tabell.
| Tabell: OMXS30-index | |||||
| År | Kurs | Förändring, % | Högsta, % | Lägsta, % | Kommentar (Finwire) |
| 2024 | 2 483,12 | 3,63% | 10,59% | -4,60% | Tongivande centralbanker inledde räntesänkningscykel |
| 2023 | 2 396,07 | 17,26% | 17,61% | -0,32% | Tecken på att inflationen faller tilllbaka, stigande förhoppningar att räntetoppen har nåtts |
| 2022 | 2 043,40 | -15,55% | 1,95% | -26,36% | Ukrainakrig, rejält högre inflation och kraftigt höjda styrräntor |
| 2021 | 2 419,73 | 29,07% | 29,36% | 0,56% | Fortsatta stimulanser, vaccinationsprogram och hopp kring återöppnandet |
| 2020 | 1 874,74 | 5,81% | 10,10% | -28,82% | Coronapandemi, globala stimulansåtgärder |
| 2019 | 1 771,85 | 25,78% | 27,93% | -2,17% | Minskad konjunkturoro, framsteg handelssamtal USA-Kina |
| 2018 | 1 408,74 | -10,67% | 6,50% | -12,59% | Handelskonflikter främst USA-Kina, allmän konjunkturoro, brexitoro |
| 2017 | 1 576,94 | 3,94% | 10,85% | -1,22% | |
| 2016 | 1 517,20 | 4,86% | 7,38% | -14,25% | |
| 2015 | 1 446,82 | -1,21% | 17,44% | -6,50% | Greklands skuldkris, landet skjuter upp betalningar till IMF, Kinaoro i ekonomin |
| 2014 | 1 464,55 | 9,87% | 10,98% | -6,48% | |
| 2013 | 1 332,95 | 20,66% | 21,16% | 0,38% | |
| 2012 | 1 104,73 | 11,83% | 14,14% | -4,73% | Eurokrisen, Draghi levererade "what ever it takes" |
| 2011 | 987,85 | -14,51% | 2,34% | -27,91% | Eurokrisen (skuldkrisen i Europa) |
| 2010 | 1 155,57 | 21,42% | 22,88% | -3,40% | |
| 2009 | 951,72 | 43,69% | 47,49% | -10,68% | |
| 2008 | 662,33 | -38,75% | 0,00% | -48,52% | Finanskrisen, subprime-bubbla i USA, Lehman går omkull |
| 2007 | 1 081,44 | -5,74% | 15,19% | -8,78% | |
| 2006 | 1 147,27 | 19,51% | 20,12% | -9,36% | |
| 2005 | 960,01 | 29,40% | 30,31% | -2,31% | |
| 2004 | 741,88 | 16,59% | 18,80% | -0,44% | |
| 2003 | 636,29 | 29,01% | 30,59% | -12,75% | USA går in i Irak |
| 2002 | 493,20 | -41,74% | 3,83% | -51,09% | |
| 2001 | 846,49 | -19,85% | 6,98% | -41,58% | 11 september |
| 2000 | 1 056,11 | -11,92% | 29,10% | -14,39% | IT-kraschen |
| 1999 | 1 198,97 | 70,96% | 73,92% | -3,67% | IT-bubblan byggs upp |
| 1998 | 701,31 | 16,94% | 38,14% | -17,14% | Finanskrisen i Ryssland, Ryssland ställer in betalningar |
| 1997 | 599,71 | 27,79% | 43,84% | -1,59% | Asien i finansiell kris |
| 1996 | 469,29 | 38,86% | 38,88% | -4,11% | |
| 1995 | 337,96 | 18,83% | 30,88% | -5,05% | |
| 1994 | 284,40 | 3,42% | 13,94% | -7,17% | |
| 1993 | 274,99 | 53,08% | 56,31% | -4,60% | Fastighetskrisen, bankkrisen |
| 1992 | 179,64 | 7,64% | 11,40% | -27,79% | Fastighetskrisen, bankkrisen, Riksbanken höjer marginalräntan till 500 % |
| 1991 | 166,89 | 11,01% | 39,24% | -8,55% | Fastighetskrisen, bankkrisen |
| 1990 | 150,33 | -27,89% | 11,26% | -33,55% | Fastighetskrisen, bankkrisen |
| 1989 | 208,48 | 30,62% | 39,34% | -4,45% | |
| 1988 | 159,61 | 51,78% | 52,76% | -1,39% | |
| 1987 | 105,16 | -16,66% | 29,77% | -22,90% | Oktoberkraschen, svarta måndagen |
| 1986 | 126,18 | ||||
| Källa: Bloomberg kursdata |
Aktuellt
SENASTE
