“Förändringen kan bidra till att fler kommer in på bostadsmarknaden, samtidigt som en fortsatt reglering bidrar till trygghet i ekonomin”, säger finansminister Trygve Slagsvold Vedum (Sp).
Taket infördes 2015 för att skydda banksystemet, den breda ekonomin och konsumenter genom att begränsa tillväxten i upplåningen och därmed förhindra en bildning av bubblor på bostadsmarknaden. De norska hushållen är några av de mest skuldsatta bland OECD-länderna. Deras skulder uppgick till 253 procent i förhållande till disponibla inkomster under 2022, enligt senaste jämförbara uppgifter, upp från 130 procent vid sekelskiftet.
Även den svenska regeringen vill höja bolånetaket till 90 procent (85), men alla är inte samstämmiga kring detta. Bland annat har Finansinspektionen invänt och sagt att det “medför fler negativa än positiva konsekvenser” i en rapport.
Aktuellt
SENASTE
